Elever får inte längre helt skiljas ut från övrig undervisning utifrån sina förutsättningar – det må vara språk, funktionsnedsättning, läs- och skrivsvårigheter, bristande kunskaper eller koncentrationsproblem.
Alla elever måste få sin undervisning tillsammans, integrerade i samma klass.
Därför lade Luleå kommun ned Välkomsten, en förberedande skolverksamhet för nyanlända. Där fick nya elever kunskaper i svenska för att sedan kunna slussas ut i ordinarie undervisning.
– Men nu får man inte ha en sådan verksamhet separerad från övriga skolan. Det är detsamma i hela landet, säger Viktoria Björklund.
Hon är chef på Flerspråkscentrum, en verksamhet som ska kompensera för förlusten av Välkomsten.
– Risken med en verksamhet som är avskild för övriga skolor är att de eleverna missar den sociala biten och kunskapsutveckling i ämnen. De blir kvar i den avskilda verksamheten, säger Björklund.
När Välkomsten lades ned 2015 uttrycktes oro från många håll. Hur skulle de nyanlända eleverna klara undervisningen i en vanlig skolklass utan kunskaper i svenska.
Många av dem har dessutom missat en stor del av skolgång under sin tid på flykt. I lördagens Kuriren berättade Malin Öhrlund i sin krönika om en integrerad skolklass i Luleå där lärarnas fulla tid "upptas av stävja konflikter, utbilda i språket och lära eleverna hur man interagerar på ett schysst sätt socialt".
Kunskapsinhämtning förekommer inte, vilket rektorn fått veta.
Men Viktoria Björklund menar att man inte får plocka bort de elever som av olika skäl har problem att följa undervisningen.
– I samhället måste vi alla fungera tillsammans och det gäller även skolan, säger hon.
Hon menar att lärarna måste vända på problemet och i stället kräva att få de resurser de behöver för att klara undervisningen.
– Det är en fråga om inställning, säger Björklund och fortsätter:
– Skolan måste möta alla elever och alla deras behov. Ser personalen att behov ska det mötas. De får ta tag i den saken, behövs det mer resurser får man efterfråga det. Det spelar ingen roll om man kommer från Syrien eller Piteå.
Det är lärarens ansvar menar Björklund. Att denne får de stöd och verktyg som krävs ligger på nästa nivå.
– Det är rektor som ansvarar för det, det börjar och slutar med rektor i dialog med huvudman. Det är ju i slutändan politiken som avgör det, säger hon.
Men att skolor, som Råneå, återinför förberedande klasser för nyanlända är inget hon motsätter sig.
- Nej, tvärtom - det kan vara bra, särskilt om man har många elever. Det finns elever som behöver det. Det går bra om verksamheten bara delvis är avskild, säger hon.
Metoden att direkt integrera nyanlända elever i vanlig undervisning och i de årsklasser de tillhör kräver resurser, det är alla vi talat med överens om.
Louice Stridsman är verksamhetschef för grundskolan F-6 och tycker att Luleå står väl rustade för att klara de nyanlända eleverna.
Göran Rönnbäck (Ängskolan) är en av många rektorer som brottas med frågan.
– För ett och ett halvt år sedan fanns det en stor oro och frustration bland personalen. Men nu fungerar det bra. Men hade vi fått många nyanlända elever skulle det nog vara annorlunda, säger han.
Han tillägger:
– Vi har faktiskt anställt en som jobbade på Välkomsten.
Läs mer på Fria ord