Smärtorna skapar stora begränsningar i Fannys liv.
Flera dagar i månaden är Fanny sängliggandes med fruktansvärda smärtor. De dagarna när det är som värst kan hon knappt gå och blir sängliggande från morgon till kväll.
Ett lidande som har varit en del av hennes vardag i närmare fem år. Besvären började när hon bytte preventivmedel och mensen kom tillbaka. Hon har åkt in och ut på akuten, varit på otaliga sjukhusbesök utan att läkarna har kunnat hitta något.
Fanny har fått kommentarer som "Det gör ont att vara kvinna, du får leva med det." En del läkare har till och med trott att hon missbrukat droger och sökt vård för att få narkotikaklassade preparat utskrivna.
– Att bli misstrodd hela tiden har fått mig att tvivla på mig själv, jag har ibland trott att jag har blivit knäpp, berättar hon.
Fanny jobbar själv i vården och poängterar vikten av att bemöta alla patienter med respekt och att vara försiktig med att dra förhastade slutsatser.
– Som vårdpersonal vet jag att man kan vara trött och stressad men man måste kunna pausa och tänka efter och ändå bemöta folk på ett respektfullt sätt, säger hon.
Efter många läkarbesök var det till sist en gynekolog som misstänkte att det kunde vara endometrios. Fanny sökte då vård hos en endometriosspecialist och fick äntligen svar på varför hon haft ont i så många år. Hennes äggstockar såg ut som ett minfält, fulla med cystor.
– Det tog fyra år innan jag fick diagnosen, vilket ändå är snabbt med tanke på att det brukar ta åtta år innan man blir diagnostiserad, det skrämmer mig, säger Fanny.
Endometrios orsakas av att celler som liknar livmoderslemhinnan fastnar på fel ställen i kroppen, till exempel kring äggstockarna. Cellerna börjar växa, vilket i sin tur leder till smärtor, ärrvävnad och sammanväxningar. Med tiden kapslas de in av kroppens försvarsmekanismer och bildar endometrioshärdar eller cystor.
– Det går inte beskriva hur ont det gör, det är helt ofattbart.
Endometrios kan även leda till att man har svårt att bli gravid, något som oroat Fanny.
– Jag bara grät när jag gick från sjukhuset efter att ha fått diagnosen, eftersom jag vet att det kan vara svårt att bli gravid när man har endometrios.
Liam och lillebror Hugo som är drygt fem månader gammal.
Så när graviditetstestet visade positivt hade Fanny svårt att tro att det var sant, hon köpte flera tester som alla visade samma sak. Först i vecka 25 vågade hon slappna av och faktiskt lita på att det låg en bebis i magen. En liten Hugo.
– Jag är så glad att det gick på egen hand. Det finns ju andra sätt till exempel IVF men det är ju också en stor process.
En stor sorg för Fanny är alla de saker hon går miste om med sin familj och sina vänner. Något hon får jobba med jättemycket för att kunna acceptera.
– Man blir så extremt låst och tappar så mycket livskvalitet.
Fanny berättar att besvären går i skov och att kosten kan påverka och förvärra besvären.
– Det går från jättejobbigt till djävligt.
Genom grupper på Facebook har hon fått kontakt med kvinnor i samma situation, något som hjälpt henne mycket. Hon känner även några tjejer sedan tidigare med endometrios som hon fått mycket hjälp av. Ett råd som hon fått är att kolla över sin kost. Gluten och alkohol kan förvärra problemen, något som Fanny har uteslutit helt i perioder, särskilt alkoholen.
– Gluten och alkohol är de största bovarna för mig. Det är inte värt det.
En annan sak som hjälpt Fanny mycket i sin kamp är stödet från familjen och närmsta vännerna. Hon är också väldigt tacksam över bemötandet och förståelsen som hon fått av sin chef.
Fannys sambo Hannes och bonussonen Liam är ett stort stöd.
– Min chef är jättebra och förstående, jag är jättetacksam för det. Han försöker anpassa mina arbetsuppgifter så att jag ska kunna jobba men att jag får göra saker som är lättare fysiskt, berättar Fanny.
Mitt i allt det mörka så skymtar Fanny ändå en strimma ljus och är glad att man har börjat uppmärksamma sjukdomen och satsat mer resurser de senaste åren, till bland annat forskning.
– Kvinnosjukdomar har varit så lågt prioriterat i så många år.
Fanny tror att det kommer att ta tid innan man hittar ett botemedel men känner hopp för nästa generations tjejer.
– Jag tror att våra döttrar kommer att få en bra hjälp och att man kommer att kunna hitta ett bra botemedel för deras generation, men inte för vår, säger Fanny.