I Miljö-, bygg- och räddningsnämndens utlåtande uppger man att byggnadens placering intill sjön, byggnadens utseende och valet att placera den på landsbygden har lagt grund för att byggnaden skulle ta hem priset.
Huset är 100 kvadrat stort med ett loft på ytterligare 20 kvadrat viket ger en total yta på 120 kvadratmeter.
– Arkitekten som hjälpte oss att rita huset förstod oss fullständigt när vi pratade om att få in det naturliga ljuset, säger Helena Huru.
– Det blir en helt annan upplevelse när man ser älgkon och kalven stå och äta hö under älgjakten, säger Tomas Huru.
Huset är ett så kallat smart hus med energisparande och ett smartsystem där det mesta går att kontrollera även om paret inte är hemma.
– Jag vet inte hur många kilometer elkabel som finns i det här huset. Men via appar och konsolpanelen kan vi kontrollera hur och när lampor tänds, övervakningssystem och även ställa om värmen i huset när vi inte är i det, säger Tomas Huru.
För att förverkliga sina planer för det nya huset valde paret att riva det gamla fritidshuset som Helena lät bygga när hon var 19 år. Enligt henne kom det sig naturligt att göra bygga nytt i Skaulo.
– Vi har inte byggt huset för att sälja det vi har byggt det för att vi ska bo här. Det var samma sak när vi valde att bygga vårt hus i Kiruna vid Rymdhuset 2011. En del tyckte att vi var tokiga när vi satsade så mycket pengar för att bygga det huset och det är nog samma med det här, säger Helena Huru.
– Det var faktiskt så att tidningen uppmärksammade husbygget. I artikeln stod det att det skulle dröja 30 år innan vi fick tillbaka pengarna vi investerat. Nu när vi sålde det 2019 gick vi faktiskt med vinst och det dröjde ju inte mer än åtta år, säger Tomas Huru.
Enligt paret var byn ett naturligt val i och med att parets tre barn flyttat ut, att Helena Huru har vuxit upp där och att paret sedan ett par år driver ett flertal företag på orten.
De tror att det finns en stor utvecklingspotential i byn med dess närhet till både Svappavaara, Aitik och Gällivare.
– Skaulo har en stor blandning personer med olika nationaliteter och det finns en stark entreprenörsanda. Om det bara fanns fler bostäder hade byn kunnat växa, säger Helena Huru.