Ännu en björn skjuten i Sjulsmark
Den söta honungen i bikupan blev björnhonans sista mål.Denna gång var det ett jaktlag från Sjulsmark som fällde björnen, inga erfarna björnjägare med specialtränade björnhundar.Första skottet på björnen sköts av Kjell Joakimsson som upptäckte björnen på sina marker.
Det var björnhonans smak för sötsaker som indirekt kom att ända hennes liv. Björn har tidigare hemsökt och länsat de bikupor som biodlaren Stefan Arvidsson har haft utplacerade. Cirka 30 kilo honung har björnen ätit från bikupor som stått uppställda på Kjell Joakimssons frus marker, cirka fem kilometer från vägkorsningen i byn.
?Trodde han skojade?
Sven-Åke Berglund som är jaktchef för jaktlaget berättar för Kuriren att han hade besök av Kjell Joakimsson tidigare under måndagskvällen. När Kjell Joakimsson gick sade han till avsked att han skulle gå och skjuta sig en björn, ett uttalande som Sven-Åke Berglund då inte riktigt tog på fullt allvar.
? Jag trodde att han skojade med mig när han sedan ringde mig och sade att vi måste kalla ihop till ett eftersök på björn, säger Sven-Åke Berglund.
Kjell Joakimsson säger till Kuriren att han gått ut ensam på björnjakt. Han hade tänkt sätta sig i ett jakttorn och därifrån spana efter björnen, som tidigare kalasat på bikuporna i närheten. Men han hann aldrig så långt, för när han kom fram så såg han björnen som rotade i en omkullvält bikupa.
? Jag sköt björnen från 35?40 meters håll från backen, berättar Kjell Joakimsson.
Skottet var inte omedelbart dödande utan den skadskjutna björnen försvann in i slyskogen. Kjell Joakimsson ringde till Sven-Åke Berglund och berättade att han skadskjutit en björn och att de måste kalla ihop till ett eftersök.
Utvalda jägare
Efter konsultationer med länsstyrelsens erfarna björnjägare i Jokkmokk konstaterade man att de inte skulle hinna ta sig till Sjulsmark innan mörkret föll. Uppgiften att genomföra eftersöket måste därför falla på byns jaktlag. Sven-Åke Berglund gav sig ut i skogen med sina två älghundar och tre utvalda jägare; Mattias Johansson, Niklas Nyström och Robert Hedman.
Sven-Åke Berglund släppte lös sin unghund medan han höll den andra hunden kopplad.
? Det var som en djungel där vi spårade, ingen sikt. Det var som en vägg, beskriver han den täta vegetationen där de spårade den skadskjutna björnen.
Han var själv inte med på platsen när jägarna till sist fällde den skadade björnen. De sköt två salvor mot den vrålande björnen.
? Jag hade nog med att hålla rätt på hundarna, säger Sven-Åke Berglund.
Anna Isaksson
anna.isaksson@kuriren.com
0920/375 77
Så jobbar vi med nyheter