SHK kritiserar Iran: "Nu går det för långt"

Statens haverikommission (SHK) kritiserar Iran för att vara för långsamma i utredningen av flygkatastrofen. Fortfarande finns ingen plats och datum för avläsning av färdskrivarna.

Man kan bara spekulera i varför, säger SHK:s expert Peter Swaffer.

17 januari 2020 20:04

SHK:s team väntar fortfarande på att iranierna ska besluta sig för var nedladdningen av informationen på flygplanets färdskrivare ska ske, en process som kräver mycket avancerad utrustning och kompetens som endast finns på ett fåtal platser i världen, enligt Swaffer.

Det är klart att tiden går och omvärlden funderar. Vanligtvis medges en öppenhet som medför att representanter såsom vi kan träffa de som utreder för att ta del av material, och det har vi inte beretts någon möjlighet till, säger han.

"Man kan bara spekulera"

Företrädare för utredningen i Iran har tidigare sagt att de ska skicka personal till Ukrainas huvudstad Kiev för att undersöka om det går att analysera färdskrivarna där, och att undersökningen i så fall ska ske på måndag tillsammans med representanter för de övriga länder vars medborgare dödades. En annan möjlig plats är den franska haverimyndighetens BEA:s lokaler i Paris.

Nu är iranierna inte i Kiev, så mycket vet vi, och de är inte på väg till Paris, så vi vet inte riktigt vad intentionerna är. Man kan bara spekulera i varför de är kvar på hemmaplan, säger Swaffer.

Ingen förklaring

Han hänvisar till FN:s Chicagokonvention från 1944 som Iran och de övriga fem länderna har undertecknat, som slår fast att utredningar ska ske utan dröjsmål. SHK har inte fått någon förklaring till försening.

Att man skulle göra detta på måndagen drygt en vecka efter olyckan är i sig en försening, men jag förstår det givet omständigheterna. Men nu går det för långt om man inte låter meddela någonting och agerar här under helgen med en tydlig plan för när, var och hur, säger han.

SHK:s team på sex personer har inga inplanerade resor till Iran.

Det har vi inte nu, det uppenbara syftet skulle vara att få ta del av nedladdningen och sitta ner och diskutera andra aspekter av utredningen. Vi väntar på det, men vi har såklart förberett oss och är i startblocken att åka var det än skulle vara, säger Swaffer.

Identifieringen fortlöper

Samtliga 176 som befann sig ombord dödades när flygplanet sköts ned av iranskt luftvärn tidigt på morgonen den 8 januari. På planet fanns 17 personer som var svenska medborgare eller folkbokförda i Sverige.

Utrikesdepartementet uppgav till TT på torsdagen att arbetet med att identifiera de 17 personerna befinner sig i slutfasen, men att det kan ta lång tid att slutföra identifieringen av samtliga offer med koppling till Sverige. Peter Swaffer säger att det arbetet fortlöper.

Den svenska polisen var involverad sedan första stund. Det är en öppen kanal mellan den person inom svenska polisen som ansvarar för detta, utredningsledaren och iransk polis. Det arbetet fortlöper och verkar gå bra, säger han.

Rättad: I en tidigare version av texten angavs fel årtal för Chicagokonventionen.

Fakta: Planet sköts ner

Flygning PS752 med destination Kiev lyfte från Teherans internationella flygplats strax efter klockan 6 på morgonen, onsdagen den 8 januari 2020.

Två minuter senare, när planet befann sig på 2 300 meters höjd, slutade det att automatiskt skicka information om bland annat position och hastighet. Ytterligare några minuter senare slog det ned tre mil väster om Teheran, vilket följdes av en kraftig explosion.

Samtliga 176 som befann sig ombord dödades. På planet fanns 17 personer som var svenska medborgare eller folkbokförda i Sverige.

Iran nekade först till att planet skulle ha skjutits ned. Men några dagar efter det att bland andra Kanadas premiärminister Justin Trudeau sade sig ha fått underrättelseuppgifter om att en iransk robot träffade planet medgav man att luftvärnet låg bakom. Enligt president Hassan Rohani har militärens interna utredning slagit fast att den mänskliga faktorn orsakat nedskjutningen. Amir Ali Hajizadeh, befälhavare för det iranska revolutionsgardets flygvapen, har tagit på sig ansvaret för misstaget.

Han har förklarat det med att den ansvariga luftvärnsoperatören misstog flygplanet för en kryssningsrobot och tvingades fatta beslut på egen hand om att öppna eld på grund av störningar i kommunikationssystemet.

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!
Erik Paulsson Rönnbäck/TT