Inblick i gränslös poesi

Författaren Bengt Pohjanen har lanserat sig själv som gränsförfattare och anser att seminariet under helgen behövs i allra högsta grad. Han pratade om gränsens tredje rum, att tänja gränser och beskriva det som händer mellan människor som lever i gränsområdet. Att gränsförfattarna har en speciell möjlighet att se och beskriva de speciella skeenden som tar plats på båda sidor en landsgräns. Han anser att det är mycket konstigt att Luleå tekniska universitet inte har ämnet gränskunskap.- Det är ett ständigt aktuellt ämne och därför lämnar jag denna kastade handske vidare, förklarar Pohjanen. Författaren hade tyvärr inte möjlighet att medverka under hela seminariedagen eftersom han arbetar på uppföljaren till den populära biografiska romanen Smugglarkungens son. Bengt Matti från Jukolastiftelsen säger att arbetet, som för vidare journalisten och författaren Sigurd Klockares kulturarv, kommer fortsätta så länge styrelsen orkar. Någon föryngring har det dessvärre inte varit på styrelseposterna och Matti tror själv att det bland annat beror på att Sigurd Klockare själv bara hade kontakt med äldre.Nå de yngre
- Visst måste vi bli bättre på att nå de yngre för jag tror de är intresserade, förklarar Bengt Matti. Han tillägger att styrelsen antagligen varit för gammelmodiga i sitt arbete. 41-åriga Mona Mörtlund presenterades under seminariet som en av våra yngsta nu verksamma gränspoeter. Mörtlund som skriver allt från barnböcker, poesi och pjäser till filmmanus anser att det inte är så konstigt att många inte kommer i kontakt med unga gränsförfattare.- I dag finns det andra vägar att bli publicerad, ungdomarna skriver och lägger ut det på nätet och kan på det sättet få direktrespons. När hon var ledare för en skrivarkurs upptäckte hon hur vana ungdomarna var att läsa varandras nätpublikationer. Kvinnors berättelser
Hennes kommande diktsamling handlar i första hand om betydelsefulla kvinnor i hennes liv. - Jag känner mig svältfödd på berättelser om kvinnors liv, det är så underbart att lägga pusselbitar och försöka förstå hur andra kvinnor har levt. Förutom diktsamlingen arbetar Mörtlund bland annat med en bok där hon intervjuat 26 kvinnor där hälften valt att lämna Norrbotten och 13 stycken valt att bo kvar. Hon fascineras av kvinnornas historier, hon som själv flyttade tillbaka till Kangos efter fyra år i Stockholm bara för att upptäcka hur fantastiskt och rikt både Tornedalen och hela Norrbotten är. Som en av få kvinnliga gränsförfattare påpekar Mona Mörtlund att alla oavsett kön måste jobba aktivt för att komma ihåg kvinnorna. - Det är fortfarande så att kvinnorna måste kämpa sig till en plats och eftersom den automatiskt ofta tillfaller männen blir bilden skev, kvinnors liv skildras inte utan kommer i skymundan, säger Mörtlund. Under hösten startar filminspelningen av hennes manus som handlar om en Tornedalskvinna på ett äldreboende i Stockholm. Kortfilmen spelas in i Kangos som också har en betydelsefull roll i berättelsen. Arrangemanget kring gränspoesi är det 27:e seminariet som Jukolastiftelsen anordnar och under helgen var det i samverkan med Sverigefinska folkhögskolan, ABF, kulturkontoret i Torneå och Seskarö hembygdsförening.

Inblick i gränslös poesi

"Vi kommer från en kultur som aldrig funnits." Orden är poeten från Kangos, Mona Mörtlunds. Under helgen samlades författare, poeter och andra intresserade i Seskarö Folkets hus för en djupare inblick i ämnet gränsens poesi.