Sex ungdomar misstänks för nattens bränder på LVU-hemmet. Däribland de två personer som stack iväg när branden startade och återfanns i Luleå på tisdagsmorgonen. Alla pojkarna ska dock höras av polisen tillsammans med socialtjänstens personal och brandplatsen är fortsatt avspärrad.
På Sävastgården finns idag en pojk- och en flickavdelning med sammanlagt 12 platser för 12-16-åringar.
Polisen larmades ut till boendet för två separata händelser. Först rymde två flickor på väg till affären med sina vårdare som de valde att springa ifrån. Flickorna återfanns senare av polisen. Bränderna startade vid 00.15-tiden på måndagsnatten på den slutna pojkavdelningen.
– Brandlarmet gick inne på institutionen. Pojkarna verkar ha kommit överens om att tända eld på avdelningen. Det är antänt inne i boenderum och toalett. Då utryms lokalerna och i samband med det så rymmer två av de sex ungdomar som bodde på den här avdelningen. Man kan i efterhand förstå att det var ett sätt att ta sig härifrån, säger Krister Berglund.
Polisen och brandkåren kom snabbt till platsen och släckte branden.
– Det blev ganska omfattande materiella skador. Det blir ju oftast mycket rökskador när det brinner och brandlukt i hela fastigheten. Så pojkavdelningen är tagen ur bruk just nu och polisen ska också hit med sina tekniker för en brandteknisk undersökning.
Två av de misstänkta pojkarna är fjorton år medan resterande fyra pojkar 16 år.
– Ungdomarna är inte föremål för tvångsåtgärder från våran sida på grund av deras ålder. Men det stämmer att några av dem är straffmyndiga. Utredningen kommer att lämnas över till åklagare, säger förundersökningsledaren Lars-Ivar Andersson, Luleåpolisen.
– Jag har ingen aning vem av ungdomarna som skulle vara mest misstänkt eller drivande i själva branden. Det hör till polisutredningen. Det vi gör från Sävastgårdens sida är att säkra vården för pojkarna och att den fortsätter inom myndighetens verksamhet, säger Krister Berglund.
Alla intagna misstänkta pojkar har lämnat Sävastgården utom en. Tre av pojkarna har fått plats i Kalix och två har flyttats söderut.
– Vårt jobb är ju att hitta andra lämpliga placeringar och platser som kan möta pojkarna med de bekymmer de har. Vi är ju fortfarande skylidga att ge dem en god och bra vård också för framtiden.
Är Sävastgården en orolig plats när det inträffar mordbränder?
– Ja, det är väl oftast då som media är i kontakt med oss när det är oroligt. Det är givetvis ansträngande för unga personer att bo på en institution som Sävastgården enligt lagen om vård av unga (LVU) och bli omhändertagna för det är en tvingande vård. Ungdomarna bor på låsta avdelningar. Det innebär självklart att de får gå ut men de får göra det under kontrollerande former och när personalen bedömt att de ska kunna klara av det.
Situationen kan enligt Berglund skapa en del frustration hos de inlåsta ungdomarna.
– Man tappar sin frihet och sina kamrater och vet att de andra är lösa in samhället medan de själva sitter här. Det bygger ju på en frustration som vi ska vara bra på att hantera. Det är en brist som vi kanske har kunnat se nu i det här läget. Däremot så utrymmes lokalerna föredömligt av personalen som var i tjänst i samband med branden. De jobbade väldigt bra med de åtgärder som var och personalstyrkan förstärktes direkt efter mordbranden.
Hur kunde pojkarna tända på om de sitter på en låst avdelning?
– Att det är en låsbar avdelning innebär inte att de sitter inne hela tiden. Pojkarna har besök och är även ute och promenerar. Så nog finns det möjligheter att få tag i saker man kan tända med.
Var det något speciellt som utlöste händelsen?
– Jag kan inte svara på det just nu men vi kommer att göra en egen intern utredning för att förhindra så det inte händer igen. Vi måste lära oss av en händelse av den här digniteten och inte bara släppa den.
Sävastgården fungerar idag som ett ungdomshem integrerat i ett villaområde. Efter nattens utryckning fick Norrbottens media reaktioner från några grannar.
– Jag förstår om grannar blir rädda för blåljus och när både brandkår och polis rycker ut förstår man att det är allvarligt. Det är inte varje dag det händer men när det händer har jag full förståelse för närboendes reaktioner. Jag tycker ändå att alla på plats hade en bra kontroll av situationen som uppstod.