Coachningen på Brönjaskolan startade redan 2013. Målet var att det coachande förhållningssättet skulle vara relationsskapande men även ge ökad närvaro och ökat självförtroende hos eleverna.
– Vi började med coachande samtal i nionde klass och tack vare detta kunde eleverna 2013-2014 gå ut med godkända betyg. Under sista fyra åren har skolan trots flera rektorsbyten fortsatt prioritera det coachande arbetet med eleverna och sedan fortsätta utbildningen av pedagogerna liksom rektorer, säger Lund.
Enligt henne orkar i dag inte många elever med de krav som ställs. Coachning har då visat sig bygga bättre relationer i mötet mellan lärare och elev.
– Vår skola har sett en ny dörr öppnas för att nå de elever som tenderar att checka ut” ur skolan i förtid, säger Maria Lund.
Coachningen har nu också nått sjundeklassarnas föräldrar. I höstas startade projektet och 26 personer har fullföljt tre kvällsträffar. Under våren har den nya gruppen bestått av ett tiotal personer.
– Det kan bero på att vi mejlat ut inbjudan. Till hösten kör vi en miniföreställning till nya sjuans föräldrar och plockar kanske även in åttorna också, säger Maria Lund.
Anna Lindh och Jenny Törnblom har varsin trettonårig son och dotter som går i sjuan på Brönjaskolan.
– Jag tyckte coachning lät positivt. Det gäller att påminna sig själv som förälder att inte alltid ge svaret utan försöka ha en dialog. Som inför prov. När barnen kommer i tonåren så upplever jag också att det handar om lite trots. Så istället för att ställa frågan när de ska börja läsa inför prov så kan man istället fråga hur barnet tänkt lägga upp läsningen för att bli klar i tid, säger Jenny Törnblom.
Anna Lindh tycker coachningen är jätteintressant.
– I mitt tidigare jobb kom jag i kontakt med coachning för första gången på riktigt. Det är något som jag haft stor nytta av. Att vara med här blir en påminnelse och jag får lite nya verktyg i föräldrarollen för där är man inte fullärd, säger Anna Lindh.
– Det behöver inte vara något fel för att det ska bli bättre. Idag vet vi föräldrar att skolmiljön är tuff. Coachningen får man med ju med sig hem också för att kunna hjälpa barnen vidare och själv palla med, säger Jenny Törnblom.
Eftersom Brönjaskolan redan jobbar med att vara en coachande skola och föräldrarna får komma med på ”tåget” så genererar det så mycket mer effekt.
– Coachning i skolan skiljer sig ganska mycket på hur det är hemma. Föräldracoachningen gör ju att vi vet hur de jobbar med barnen i skolmiljön också, säger Jenny Törnblom.
Anna Lindh är inte ute efter bättre studieresultat, utan vill att sonen ska komma igenom skolan med godkända resultat.
– Sedan vill jag inte ställa några andra krav. Min tanke med att vara här är väl att samspelet mellan föräldrar och barn kan förbättras. Det finns mycket som jag tagit med mig hem och även tar med mig i andra situationer, säger hon.
– Vi hoppas kunna utbilda alla föräldrar på ett eller annat sätt, men vi kan inte tvinga dem för det bygger på frivillighet och nätverksbyggande. Föräldrarna är ju de viktigaste personerna för sina barn. Skolan får ibland ganska mycket kritik. Jag tror att om vi samarbetar med hemmet så får man bort kritiken mot skolan, lärare och skolledning vad vi gör för fel eller vad vi inte gör, säger Maria Lund.