Friare lärande med egna val

Julia Mattson går i fyran på friskolan Fria Emilia i Sävast. Evelina Olsson går i sexan. De har båda gått i kommunala skolor tidigare.
- Här får vi vara med och påverka om det är något som vi tycker är bra eller dåligt. Om vi till exempel skulle tycka att maten i skolan är dålig, då bildar vi ett matråd och så fixar vi det, säger Evelina Olsson.

Lär sig på annat sätt
Julia Mattsson säger att hon lär sig saker på ett annat sätt på Fria Emilia.
- Förut var det så i skolan att allt som var rätt, det var bra. Huvudsaken var att jag hade rätt, inte att jag förstod.
- Här spelar det ingen roll om svaret blir exakt rätt, bara vi förstår hur man gör, menar Evelina Olsson.
Fria Emilia slog upp sina portar för två år sedan. Då var det en låg- och mellanstadieskola, men nu till hösten börjar de första sjuorna här. På Fria Emilia praktiseras den så kallade Reggio Emilia-pedagogiken, som härstammar från Reggio Emilia-området i Italien.
- En stor del av den handlar om att eleverna får vara delaktiga, ha inflytande och rätten att vara unika i ett sammanhang, förklarar rektorn Sonja Lundmark.

Olikheter är rikedomar
Hon berättar att Reggio Emilia är ett förhållningssätt, en filosofi som sätter människans demokratiska rätt i fokus, redan på förskolenivå.
- Vi alla tänker inte på samma sätt, vi måste förstå hur barnen tänker. Olikheter är rikedomar för oss. Vi måste lära oss att lyssna och respektera att vi tänker olika, säger Françoise Dubois, skolans pedagogiska ledare, eller pedagogista som hon kallas.
Fria Emilia drivs av en ekonomisk förening. Styrelsen består av föräldrar till elever och skolpersonal.
- Målet var inte att bilda en friskola, målet var att få jobba Reggio Emilia-inspirerat. Att starta en friskola blev ett verktyg för det, säger Françoise Dubois.

Många fria val
- Den pedagogiken har vuxit fram och utvecklats inom förskolor, det finns inte många skolor i Sverige som jobbar enligt Reggio Emilia, inflikar Sonja Lundmark.
Pedagogiken innebär att eleverna får göra många fria val när det gäller deras undervisning. Därmed är det inte sagt att det är lättare att vara elev på Fria Emilia, än på någon kommunal skola.
- Vi har inget ämne som drivs av läromedel. Vi anser inte att tid är kopplat till lärande, det är inte så att elever som har hunnit till sidan 74 i matteboken har mer förståelse än dem som hunnit till sidan 33, säger Sonja Lundmark.

Eget uttryck
Sonja Lundmark och Françoise Dubois förklarar att alla elever måste få möjlighet att hitta sitt eget uttryck, det handlar inte bara om att prata, läsa och skriva. Alla de teckningar och figurer av olika slag som finns uppsatta i skolans lokaler visar att det estetiska uttryckssättet är minst lika viktigt.
Julia Mattsson och Evelina Olsson säger att de inte skulle vilja byta tillbaka och börja i kommunal skola igen.
- Jag hade ändå kompisar som följde med hit, det är roligare att jobba här, säger Julia Mattsson.
- Men en grej som är dålig är att vi inte får vara med i de idrottscuper som ordnas för skolorna, tycker Evelina Olsson.

Friare lärande med egna val

Delaktighet, inflytande och rätten att vara unik. På skolan Fria Emilia har eleverna möjlighet att göra sina egna val, men det är inte alltid enkelt. - Det kan vara lite tjorvigt att tänka själv, man måste tänka på vad man behöver lära sig, säger eleven Julia Mattsson.

Delaktighet, inflytande och rätten att vara unik. På skolan Fria Emilia har eleverna möjlighet att göra sina egna val, men det är inte alltid enkelt.
- Det kan vara lite tjorvigt att tänka själv, man måste tänka på vad man behöver lära sig, säger eleven Julia Mattsson.