"Som barn vet jag att det stod mellan det här och delfinskötare. Kanske polis. Men jag minns att jag läste tidningen Kamratpostens reportage om en tjej som var brandman och det kändes lockande. Nu har jag jobbat som det i sex år och jag trivs verkligen. Jag skulle aldrig kunna ha ett jobb framför dator utan gillar att det är ett flexibelt och fysiskt yrke.
Bäst av allt är lagarbetet. Jag är spelat mycket lagsport och det här jobbet liknar det. Man jobbar tillsammans mot ett mål. Och sedan är det ju en bonus att man får träna och hålla sig i god form i det här yrket. Jag har varit med om ett par stukningar när vi varit på uppdrag men annars fungerar kroppen som den ska. Enda skadan jag egentligen drabbats av skedde under en hockeyträning vilket vi kör regelbundet. Där blev det en hjärnskakning.
Men det är ju ett tufft jobb mentalt. Man kan nog aldrig riktigt vänja sig vid till exempel en dödsolycka. Vi övar oss hela tiden på situationer, utsätter oss för mängder av problemlösningar och jobbar fram strategier. Tillsammans. Men man kan aldrig bli helt fullärd. Ingen dag är den andra lik."