"Lulebo – klok framsynt samhällsbyggare". Den devisen ska kommunens bostadsbolag arbeta efter och den finns på bolagets hemsida på internet. Men klokheten och framsyntheten, vad hände med dessa?
Nu larmas om att det eftersatta underhållet kommer att kosta cirka 2,3 miljarder kronor fram till 2028, enligt Lulebos egna siffror. Hyresgästerna fruktar hyreshöjningar för att täcka notan.
– Precis om Anna-Stina Nordmark Nilsson säger i fredagens Norrbottens-Kuriren, så måste bolaget generera resultat för att klara det löpande underhållet. Så är det inte idag, det är en realitet, säger Mikael Lekfalk är vd på Luleå kommunföretag AB som är moderbolag i Luleå kommuns bolagskoncern och ägare till Lulebo.
– Det är ganska självklart att det kommer att ske hyreshöjningar. Det är brukligt att höja hyrorna när man gör en renovering, så har man gjort i alla de lägenheter som jag har bott i hittills, säger han.
Enligt siffror måste bolaget satsa 200 miljoner kronor årligen på underhåll fram till 2028. För 2017 beslutade Lulebo att budgetera 28 miljoner kronor samt en engångssumma på 250 miljoner för underhåll. Man lägger 80 miljoner kronor på fortsatta renoveringar i beståndet av lägenheter.
– Det eftersatta underhållet är en av anledningarna till att Lulebo genomfört försäljningar, säger Mikael Lekfalk.
Enligt Anna Stina Nordmark Nilsson, vd på Lulebo, är eftersatt underhåll inget unikt för Lulebo. Det är ett problem som många allmännyttiga bostadsbolag i landet dras med.
Johan Johansson är vd på Bodenbo. Allmännyttan i Boden är inte organiserad som i Luleå. Bodenbo är en stiftelse.
Men också i Boden finns problem med kostnader för underhåll som släpar efter.
– Det går åt rätt håll, säger Johan Johansson som dock erkänner att det kommer att ta åtskilliga år innan underhållet är "i fas" i beståndet.
I Boden är det dessutom dags att åter satsa pengar på grundläggande underhåll som stambyten och liknande. I de fastigheter som renoverades under perioden 1986–1992, börjar det vara tid för omfattande renoveringar igen.
Johan Johansson ser dock goda tecken. Mindre pengar går till "brandkårsutryckningar" för att reparera läckande tak, vattenläckor och liknande.
– 2016 var året då vi nådde en brytpunkt, kostnaderna för det planerade underhållet är högre än kostnaderna för det oplanerade, för brandkårsutryckningarna. Vi vill att underhållet ska vara planerat.