Anna-Stina Svakko:"Det kommer att vara galet"

Hela 280 koltar har hon sytt och mer ska det bli. Anna-Stina Svakko, sameslöjdsmästare i mjuka material, har bråda dagar inför Jokkmokks marknad.

Kunskap. "Den traditionella kunskapen är superviktig", säger Anna-Stina Svakko.

Kunskap. "Den traditionella kunskapen är superviktig", säger Anna-Stina Svakko.

Foto: Monica Olofsson

SAMESLÖJD2017-01-31 16:00

Men i år är det inte bara marknadens fyra dagar fulla av aktiviteter som gäller. Den följs av 100-års jubileum av samernas första landsmöte i Trondheim 1917, totalt tolv dagar av kulturella evenemang och politiska möten. Anna-Stina Svakko ser framför allt fram emot Trondheim:

– Åh, det kommer att vara galet. Tusentals samer i fina koltar, det blir så spännande, säger hon.

En del av dessa koltar har hon sytt. I dagsläget har det hunnit bli 280 stycken, sydda i hennes ateljé i Porjus där hon har sitt företag Astu design. Astu är det nordsamiska ordet för "att ha tid".

Inspirationen och kraften att skapa får hon från vintern och säger att hon aldrig skulle kunna bo vid kusten eller i södra Sverige.

– Min själ skulle dö. Jag får inspiration av det nordliga ljuset, säger hon.

Samtidigt föreläser hon och håller kurser, målar och gör smycken – schemat är fullspäckat fram till sommaren.

– Jag har äntligen fått göra teaterkostym som jag länge velat göra, säger hon.

Vad det är kan hon inte berätta i dagsläget men är glad över tillfället att få prova på. Dessutom arbetar hon med en kollega med samisk kyrkokonst – men på det samiska villkoret, betonar hon. Ett fragment av utställningen kommer att visas i Trondheim.

– Vi ska inte bara lägga in samiska färger på blommorna och en tygbit i samisk form i kyrkorummet. Jag ska klä kyrkans man, kan du tänka dig? Samerna är nog mer kyrkliga än gemene man, säger hon.

Dräkten är viktig för samerna och ser olika ut beroende på område, den berättar varifrån bäraren kommer ifrån.

– Vår dräkt sitter ihop med själen. Det är en av de få saker som inte blivit bortrövade från oss, säger hon.

Just den samiska dräkten och dräktdetaljer missbrukas lätt av icke-samer, för att de inte förstår det tysta dräktspråket. Hon nämner explosionen av tennarmband:

– Man masstillverkar i en fabrik i Småland och säger att det är samisk slöjd. Det känns inte bra, säger hon.

– Vi krigar för att den samiska dräkten inte ska missbrukas, den är i högsta grad levande.

När hon syr moderna kläder utgår hon från människan som ska bära den, det är viktigt.

– Man speglar ett liv. Jag känner ganska fort en känsla eller får en bild av människan jag syr till. Jag får en aning om var den hör hemma och då blir det personligt och individuellt. Man ska inte känna sig utspökad eller utstyrd. Jag som sömmerska har ett ansvar att föra rätt saker vidare, säger Anna-Stina Svakko.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om