"Tack Gud, tack Bror!"
Pirkko-Liisa Lindström satt på fönsterbrädan sex meter upp i det brinnande huset. Hon ropade på hjälp och till slut hörde grannen Bror Utter ropen och kunde undsätta henne. På lördagen fick Pirkko-Liisa träffa sin räddare. - Jag tackar Gud som gett mig så goda grannar, säger hon.
HÖGT UPP. Här klättrade Pirkko-Liisa Lindström ner. Fönstret är alldeles vid taket, sex meter från marken. FOTO: GÖRAN LAHTI
Foto: Göran Lahti
På nolltid blev farstun ett enda stort eldhav - lågorna slog emot Pirkko-Liisas huvud med våldsam kraft. Hennes hår började brinna och smärtan var ögonblicklig, berättar hon.- Jag slet av mig förklädet och släckte elden i håret med det.Hela farstun och hallen stod i lågor och rökutvecklingen var kraftig. Pirkko-Liisa flydde undan lågorna till köket på övre våningen och öppnade fönstret. Hon satte sig på fönsterbrädan och började ropa på hjälp.Höll sig lugna
- Jag ropade länge och blev alldeles hes på rösten, men byn verkade helt tom. Jag tänkte att jag måste hoppa ner om ingen kommer snart, jag hann tänka att jag nog bryter benen och blir invalid om jag måste hoppa.Grannen Bror Utter hörde hennes rop när han kom hem efter att ha rastat sin brors hund. Han ringde SOS alarm och hämtade sedan en stege till undsättning för Pirkko-Liisa uppe i fönstret. Både hon och hennes räddare agerade lugnt trots den påfrestande situationen. - Jag kände mig trygg för jag har en stark tro på Gud, berättar hon.Pirkko-Liisa fördes sedan med ambulans till Sunderby sjukhus där hon fick vård för sina brännskador i ansikte, huvud och högra handen. Hon fick syrgas då hon inandats stora mängder rök. Kram till tack
På lördagskvällen kom hon tillbaka till huset i Säivis. Nedre våningen är rejält utbränd trots att elden självdött av syrebrist. Övervåningen är i gott skick men sanering kommer att behövas på grund av röken. Då kommer Bror Utter förbi. - Hej, hur är det med dig, frågar han.Pirkko-Liisa ger sin räddare en rejäl kram.Hon tackar Gud för att hon har så goda grannar. - Om inte Bror kommit så hade jag nog blivit invalid, men Gud ville annat, säger hon.Pirkko-Liisa hade planerat att resa till Israel på måndagen för en månads vistelse. Hon är engagerad i Israels sak och har varit där många gånger. Trots brännskadorna tänker hon fullfölja planerna. - Smärtorna är inte så farliga. Jag har varit med om värre saker, säger hon, förvånansvärt oberörd av den otäcka upplevelsen. Adolf och Vivi Harila brukar ta hand om huset när Pirkko-Liisa är ute på en av sina många resor, 90 länder har hon besökt hittills.- Liisa är en riktig järnlady, säger Vivi Harila.- Men nu hade hon verkligen tur, säger maken Adolf.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!