Nu kan guldåldern vara över för de företag som hyr ut tillfälliga asylboenden till Migrationsverket.
För snart två veckor startade en översyn av samtliga hyreskontrakt som skrivits med externa samarbetspartners.
– Vi väntar på ett kapacitetsuppdrag från vår operativa chef som lär komma inom de närmaste veckorna. Utifrån det scenariot kan vi räkna hur många boenden som vi behöver i region Nord för de kommande två-tre åren, förklarar utredaren Mats Engman.
Det var under hösten 2015 som antalet asylboenden ökade markant i hela Sverige för att kunna ta emot den kraftiga ökningen av invandrare.
I region Nord, som består av de fyra nordligaste länen, handlade det om en ökning från 10 000 till 25 000 platser.
I år har flyktingtillströmningen minskat markant. Nu handlar det om cirka 400 personer i veckan som söker sig till Sverige.
Hösten 2015 låg motsvarande siffra på mellan 10 000-12 000.
Minskningen innebär i praktiken att Migrationsverket står med en stor överkapacitet bland sina asylboenden.
En avveckling har redan påbörjats. Tillfälliga boenden på exempelvis campinganläggningar runt om i landet har redan tömts efter sommaren.
I mitten av september ska översynen av samtliga kvarvarande hyreskontrakt i region Nord vara klar.
– Vi har en överkapacitet i dag, bekräftar kanslichef Mats Engman. Det innebär i praktiken att avtal som löper ut förlängs inte. I andra hand undersöker vi möjligheterna att ta oss ur hyresavtal. Det gäller framför allt de dyra avtalen till våra tillfälliga asylboenden.
Finns det en risk för att Migrationsverket i höst kan ha boenden som står tomma?
– Inte som det ser ut just nu. Vi ser redan en viss tendens att många tillfälliga boenden söderut lämnas fortare än våra motsvarande boenden häruppe. Det innebär att för närvarande flyttas asylsökande från södra Sverige till vår region.
Kanslichef Mats Engman vill på onsdagen inte precisera hur många av region Nords 822 anställda som kommer att ha kvar sina jobb efter att omställningen är klar. I siffran ingår 121 personer med tidsbegränsade vikariat.
– Ett sådant här stort omställningsarbete innebär inte per automatik att personal måste sägas upp. Antalet anknytningsärenden ökar. Vi behöver också en balans på tillståndssidan och för att asylutredningar ska hinna genomföras i tid. Det är möjligt att vi kommer att kunna omfördela våra resurser beroende var de behövs bäst, förklarar kanslichef Mats Engman på Migrationsverket i Boden.