Det konstaterar Micael Bredefeldt, klimatsamordnare vid länsstyrelsen, efter att den senaste analysen av klimatförändringar i europeiska städer presenterats i veckan.
– Det kommer att krävas stora förändringar och att vi lär oss att hitta nya vägar. Vi måste börja tänka på det här redan nu, säger han.
Allra störst skillnad är det i Kiruna, där medeltemperaturen stigit med 3,4 grader sedan år 1900. Luleå ligger också i toppskiktet med 2,5 graders ökning i snitt.
Läs mer: Rekord vi helst hade sluppit
Rapporten, framtagen av ett internationellt europeiskt nätverk, förvånar inte.
– Det är ligger i linje med de scenarier vi utgått från. Ju längre norrut du kommer desto större påverkan blir det av det varmare klimatet, säger Micael Bredefeldt.
Norrbotten kommer från en snörik vinter följd av en het sommar. Även det passar väl in i framtidsscenarierna.
– Nederbörden kommer att öka, det vet vi. Och våren var mycket varm. Snön försvann snabbt.
Bredefeldt menar att de största skillnaderna märks vintertid.
– Vi tittar gärna på årstidsbasis i stället för årsbasis. Då ser man stora skillnader på vintrarna. Snöperioden blir allt kortare.
I Norrbotten märks det vid kusten, där mer nederbörd faller som regn än som snö när temperaturen oftare hamnar på ovansidan av nollstrecket. I inlandet håller minusgraderna fortfarande emot bättre, även om vintrarna blivit mildare. Utvecklingen är dock obönhörligt på väg.
Förändringarna väcker frågor. Hur påverkas isbanan runt Luleå centrum? Hur ska det gå för skidbackar, skoterturism, fjälljakten, ishotellet?
– Klimatzonerna förflyttar sig hela tiden norrut men exakt när och hur det slår vill jag inte gissa på. Det finns fler faktorer som påverkar; höjd över havet och västliga vindar exempelvis. Det är rimligt att isbanans tid blir kortare och kortare. Och vissa skidanläggningar har ju redan börjat spara snö.
Micael Bredefeldt fortsätter:
– Inom klimatet tittar vi på 30-årsperioder så det är långa intervall. En enskild hundspannsförare behöver kanske inte vara orolig för nästa säsong, men alla bör tänka långsiktigt.
Rennäringen har redan drabbats hårt. Renbetet blir "låst" när temperaturen ofta växlar från plus till minus, och gamla flyttleder fungerar inte längre när sjöar och älvar inte fryser ihop som förr.
– Det blir sannolikt ännu värre för renskötarna. De kommer att tvingas anpassa sig väldigt mycket.
Största skillnaderna på vintern i Norrbotten, alltså. Men allt hetare somrar kan ge de svåraste konsekvenserna, enligt Bredefeldt.
– I stadsmiljö så drabbas äldre personer av värmen. Tillgången på dricksvatten kan också påverkas. Högre temperaturer i vattnet gör att bakterietillväxten ökar.
I fjälltrakterna stiger temperaturer i fjällsjöar och vattendrag, något som bland annat gjort att rödingen är på tillbakagång.
– Det är allvarliga ekologiska konsekvenser. Fortplantningen hos vissa fiskarter kan påverkas. Tillgången på ripa kan minska. Arter som är specialiserade för det kalla klimatet är i farozonen.
Om nu allt detta är på väg, hur kan det då komma sig att vissa vintrar fortfarande är snörika med riktiga köldknäppar, och att sommaren 2017 var svinkall?– Vädret varierar hela tiden. Om man visualiserar klimatförändringen kan man tänka sig en uppåtgående linje med stigningar och dalar, men där också extremerna blir högre. Men om den här sommaren blir en normalsommar i framtiden och det sedan kommer en extrem sommar, då har vi problem.