Glada över sitt ursprung

Det finns flera likheter mellan Per-Ola Eriksson och Kjell Sundvall. Bägge har rötterna i Kalix, de är snabba i replikerna och de är trygga i sin roll. I lördags medverkade de i en pratstund med Karl-Gösta Bergström på det årliga arrangemanget Kustruset. Ämnet för dagen var ?Norrbotten ? hinder eller tillgång i karriären?. ? Jag har då och då tyckt att norrbottningar inte uppskattar sina egna utan har en tendens att hellre se människor utifrån. Björn Rosengren värderades högre än både Per-Ola Eriksson och Anders Sundström som är väl så skickliga, sa Karl-Gösta Bergström i sin inledning. Lyckat i karriären I sitt val av gäster ville han visa på föredömen för Norrbotten som lyckats i sina karriärer. Och även om de två har gått väsentligt skilda vägar på sin väg uppåt har de en sak gemensamt, grundtryggheten, vilket har varit till god hjälp för dem. ? Jag har aldrig känt mig underlägsen, min bakgrund har varit en tillgång, säger Per-Ola Eriksson. Kjell Sundvall håller med, uppvuxen i Luleå med pappa som tandläkare och mamma som SYO-konsulent tillhörde han en högre samhällsklass där kulturen hade stor betydelse. Vid 14 års ålder praktiserade han på bland annat Norrbottens Kuriren där han mötte recensenten Gunnar Söderholm som lärde honom mycket. ? Recenserandet och långa nattliga diskussioner med Gunnar Söderholm var en oerhört lärorik skola, då insåg jag att jag ville bli filmregissör. Som gammal film Somrarna tillbringade han i Rian utanför Kalix hos sina farföräldrar. Där fick han uppleva jordbruket. Och dit återvänder han varje sommar. ? I dag rullar det som en gammal film i mitt huvud hur vi hässjade höet, jag är tacksam för att jag fått uppleva det också. För Per-Ola Eriksson tillhörde jordbruket vardagen. Tanken var att han skulle bli bonde men så blev det inte. I hembyn Kälsjärv fanns många politiskt aktiva och där föddes också hans politiska intresse. Via centerpartiets ungdomsförbund gick karriären vidare och så småningom blev han ordförande i riksdagens finansutskott där han bland annat har förhandlat med Ian Wachtmeister som då var partiledare för ny demokrati. ? Han var greve och jag var fattigtorpare från Kälsjärv men jag kände mig aldrig underlägsen. Gör tvärtom Att inte känna sig underlägsen är viktigt, anser Per-Ola Eriksson. Där har norrbottningarna mycket att arbeta med. Den dåliga tilltron till oss själva är ett av länets största problem. Under sina år i riksdagen har han uppvaktats av delegationer från hela Sverige och sett skillnaderna i framställningarna. Delegationer från västkusten och Småland börjar med att presentera sina idéer och tar problematiken i slutet. I Norrbotten gör vi tvärtom. ? Det kan jag leva med eftersom jag vet hur vi är, men delegater från södra Sverige får en bild av att vårt län är problematiskt. Men vi har blivit bättre, påpekar Per-Ola Eriksson. Ingen nackdel Att vara norrbottning i Stockholm är ändå ingen nackdel. ? Jag möter många positiva reaktioner om Norrbotten från människor i Stockholm. Norrbottensursprunget har hjälpt mig framåt, kommer man från Norrbotten ses man som ärlig och trygg, säger Kjell Sundvall. Han ger Per-Ola Eriksson ett gott betyg som landshövding. ? Han gör en positiv insats för länet och är känd i både Stockholm och södra Sverige. Han är ett bra exempel på det han förespråkar, att få bort det negativa tänkandet.