Under tisdagen kom beskedet att Stureskolan, med cirka 400 elever i årskurs 7-9, slopar såväl prov som läxor och hemuppgifter under en testperiod i april månad, med ambitionen att införa det på heltid år 2019.

Initiativet väcker endel reaktioner, vilket förvånar rektorn.

– Det här är ingen big deal. Min intention är inte att aldrig mer ha prov, men förhoppningen är att vi ska lösa det mesta med formativ bedömning i klassrummen framöver, säger Petronella Sirkka.

Artikelbild

| REKTORN. "Forskning visar att inlärning inte sker via prov och läxor, den kunskapen sitter inte kvar. I stället måste vi jobba med långtidsminnet.

Och rektorn menar att många skolor jobbar på detta sätt redan i dag.

– Människor har en övertro på provens betydelse. Men vi har ju muntliga nationella prov numera, även läroplanerna fungerar mer på det sättet. Och alla elever ska veta lektionernas mål, vilket innehållet är, huruvida vi har nått målen, i dialog med lärarna.

Men hur mäts kunskap utan prov och hemläxor?

– Frågan är snarare hur man mäter kunskap m-e-d det? Vem har exempelvis gjort hemläxan? Och hur mycket minns du efteråt av det du spottar ur dig vid ett prov? undrar Petronella Sirrka retoriskt.

Artikelbild

| PSYKISK OHÄLSA. Stressen bland eleverna anges som en orsak till att Stureskolan inför läx- och provförbud.

Hur går snacket bland lärarna?

– Både och. Men all forskning visar att inlärning inte sker via prov och läxor, den kunskapen sitter inte kvar. I stället måste vi jobba med långtidsminnet.

Utöver pedagogiskt motiv menar rektorn att förändringen måste ske, eftersom unga blir mer och mer stressade generellt. Petronella Sirkka hänvisar till hälsosamtalen som eleverna i sjunde årskurs genomför med skolsköterskan.

– Där signaleras alltfler stressfaktorer. Den psykiska ohälsan stiger bland unga. Många faktorer kan jag inte påverka, som att det är bråkigt hemma, men däremot kan jag göra såhär. Och på sikt hoppas jag att unga mår bättre.

Stureskolan är också en mottagningsskola, med stor andel nyanlända ungdomar, vilket enligt rektorn ytterligare motiverar färre hemläxor och prov.

– Vi skickar eleverna till sina föräldrar, tänker att de ska kunna hjälpa dem, men många är analfabeter och lever i karga hemförhållanden. Därför ska vi kunna klara läxläsningen på skoltid i stället.

Hur ska lärarna hinna med det?

– Vi har ju fått ”läxpengar”, riktade statsbidrag för läxläsning på skoltid, som har gjort att vi redan nu kan anställa fler lärare.

Frågan om en läxfri skola har debatterats politiskt de senaste åren, där exempelvis Vänsterpartiet har varit för medan Liberalerna protesterar högljutt.

– Politiker får tycka vad de vill, den inre styrningen av skolan är mitt ansvar, svarar Petronella Sirkka.

Inför förändringen har skolledningen också kommit överens med de två facken, Lärarförbundet och Lärarnas riksförbund.

– Det finns egentligen inga lärare som tycker att detta är en absurd idé. De flesta vet att vi måste bli bättre på att formativt bedöma, och att det måste göras hela tiden i klassrummet – inte via prov och hemläxor. Jag tycker att fler skolor borde haka på detta, säger rektorn på Stureskolan.