"Usch för Girjas, bort med sameparasiterna", "kom ihåg nu, ta era gamla bilar, kör ihjäl alla renar ni vill och skär av öronen efteråt". Detta är bara några exempel av de hot och den rasism som spridits i sociala medier efter att Högsta domstolen förkunnade dom i Girjasmålet.
En strid ström av hat, hot och öppen rasism har flödat på sociala medier. Allt från uppmaningar att samer ska ”dra från samhället” och inte längre ska få ha ”vanliga” jobb till hot om våld, hot om att döda renar och dödshot har uttryckts. Svenska Samernas Riksförbund, SSR, samlar just nu allt material de hittar för att göra polisanmälningar och polisen i Gällivare tog redan förra veckan emot och utreder en polisanmälan om hets mot folkgrupp.
– Detta är totalt oacceptabelt, inte Girjas, inte några samer ska behöva ta emot repressalier efter att en dom förkunnats i Högsta domstolen, säger Åsa Larsson Blind.
Åsa Larsson-Blind är förbundsordförande i SSR och förbundet har tillsammans med Girjas sameby drivit domen från tingsrätt till Högsta domstolen.
– Vad som sköljer över oss är en våg av hat, detta är sånt som ligger under ytan hela tiden men med jämna mellanrum dyker upp. Vi samer är vana att hålla oss från kommentarsfält i sociala medier, säger Larsson-Blind och fortsätter:
– Detta måste väldigt tydligt markeras mot. Man är inte anonym på nätet vad folk än tror, samma regler gäller som om du skulle uttrycka de här sakerna i andra sammanhang. Vi är långt förbi att hänvisa till vanligt folkvett, det som skrivits nu faller in under brottsrubriceringar.
– Vi förväntar oss att alla aktörer, myndigheter och polis tar det här på allvar och att polisen sätter resurser på att utreda och lagföra de som begår dessa brott.
Åsa Larsson-Blind säger att de tagit kontakt med Näthatsgranskaren och kommer att fortsätta skicka in hoten, hatet och rasismen som sprids i sociala medier.
– Vi uppmanar också de som ser rasism men inte vill anmäla själv kan meddela oss så anmäler vi.
Att samer utsätts för rasism är inte något som plötsligt dykt upp i samband med Girjasmålet utan är något som sker dagligen.
– Det är enskilda människor som ser detta skrivet om sig själva, sin familj, sina föräldrar och sina barn. Det här måste man också första att det är ungdomar som läser det här och sen saka gå på samhället, i skolan eller till jobbet.