Fingret hinner knappt lämna dörrklockan innan Felicia öppnar dörren. Hon ler och säger artigt:
- Hej, välkomna. Kom in, vi håller på att baka pepparkakor.
Då har det gått mindre än ett dygn sedan Felicia lämnade rensläden och tomtens önskelista inne i centrum. Tillsammans med en vuxen bekant satte hon sig på bussen för att åka ut till Sunderbyn. De slog sig ner vid öppningen där barnvagnarna står och pratade för fullt när hon plötsligt kände hur busschauffören stampade på bromsen.
- Det smällde högt och bussen började brinna. Det lät jätteilla och luktade äckligt. Men när vi skulle gå ut så satt busschauffören kvar så jag fick ropa åt honom att han skulle gå ut för det brann ju. Han fick nog en liten chock, säger hon.
Liten bula
När de kom ut sprang de igenom ett skogsparti för att ta sig bort från de brinnande fordonen. Trots att hon inte var fastspänd och slog huvudet, i vad hon uppfattade som en ställning, konstaterade personal på sjukhuset att hon klarat sig med en liten bula och ömmande nacke.
Värre är såret i minnena från upplevelsen.
- På kvällen hade jag jättesvårt att somna. Jag tittade på prinsessfilm eftersom jag inte ville se någonting läskigt. För i läskiga filmer brukar det smälla mycket, säger hon och tillägger.
- Sedan tänker jag mycket på den andra bilen. Det är nästan det enda jag tänkt på senaste dagen.
Berättade för klasskamrater
Måndagen fick hon vara hemma med mamma Erika och dagen fylldes snabbt med aktiviteter. Tillsammans gjorde de ett besök på skolan, då Felicia ville berätta för sina klasskamrater vad hon varit med om.
- De ställde en massa frågor. Någon frågade hur gammal bussen var, men det kunde jag inte svara på. Sedan frågade nästan alla killar konstiga frågor. Men det var kul att komma till skolan för alla blev glada när jag kom dit och fröknarna tyckte nog det var roligast av alla, säger hon och skrattar.
Erika Lööv hade precis slutat jobbet när hon fick ett telefonsamtal att Felicia hade varit med om en olycka.
- Jag blev ju livrädd. Först trodde jag att hon var i personbilen för de brukar ju inte åka buss. Men när jag förstod att det gått bra och att hon klarat sig utan skador känner jag mig bara så oerhört lättad. Det känns lite fel att säga så men det kändes så bra att få krama om henne.
Eftersom hon var så duktig vid olyckan och på sjukhuset fick Felicia ytterligare en monsterbarbie till sin samling. Hon visar upp gårdagens gåva i hennes samling av monsterliknande barbiedockor och en värmande sjal som låg inslaget i dagens adventskalender. Perfekt för den ömmande nacken.
Innan Kurirens team lämnar, ställer hon fram de nygräddade pepparkakorna och serverar mjölk.
Redan efter första tuggan kommer leendet fram igen.
- Får de godkänt?