Pionjär med brinnande intresse

Hon är inte bara ambulans-sjuksköterska, hon är brandman också, Kerstin Oldgren-Degerman i Råneå. En bra och intressant kombination, tycker hon. Och hon trivs och är fullt accepterad som en kugge i arbetslaget med 19 män i byns deltidsbrandkår sen tre år tillbaka.
? Facinerande, spännande, säger hon om sitt brandmansjobb som handlar om allt från att ta om hand drabbade människor till att rökdyka i brinnande hus.

RÅNEÅ2006-04-04 06:30
Kerstin Oldgren-Degerman började i sjuksköterskeyrket 1989 och blev så småningom ambulanssjuksköterska och verksam i akutbilen. Men hon kom alltmer att snegla mot makens jobb som brandman.<BR>&nbsp;? Jag var fascinerad av det och så fick jag möjlighet att följa med Lars på övningar, berättar Kerstin som gick med i Råneås deltidsbrandkår som vikarie.<BR>Det är något hon inte ångrat utan snarare utvecklar nu med uppföljande utbildningar på Räddningsverkets skola i Sandö och genom att ta C-körkort för att få köra brandbil. Hon vill kunna allt som en brandman kan möta i arbetet.<BR>&nbsp;? En kick! säger hon som svar på frågan varför man som kvinna söker sig till ett traditionellt manligt yrke med mycket tuffa strapatser. Och hon betonar att det ju aldrig förstås är roligt att det händer olyckor och att hus brinner men att få hantera sådana situationer med sin professionalism, det är det som känns tillfredsställande.<BR><BR><STRONG>Inga kvinnor på heltid<BR></STRONG>I länet finns i dagsläget inga kvinnliga brandmän vid heltidsbrandkårerna men ett mindre antal kvinnor i deltidskårerna. Totalt i landet finns det 141 kvinnliga brandmän som medlemmar i Brandmännens riksförbund.<BR>&nbsp;? I Umeå vet jag att det däremot finns två fast anställda tjejer på heltidskåren, säger hon. <BR>Att själv sadla om och utbilda sig till brandman, nej det tänker hon dock inte göra.<BR>&nbsp;? Nej, jag är för gammal, 40 år, säger hon och skrattar. <BR>Kroppen slits hårt av brandmannauppgifterna och det skulle bli för tungt, tror hon.<BR>Men hon trivs gott med sitt kombinerade yrkesliv. Överlag kan en deltidsbrandkår dra stor nytta av att medarbetarna har användbara kunkaper från sina ordinarie yrken, menar hon:<BR>&nbsp;? Ja, i en deltidsbrandkår är det till exempel en fördel att som brandman ha en sjukvårdskompetens. Vi i räddningstjänsten är ju ofta först på en olycksplats och jag kan då göra en första bedömning och hjälpa till, säger Kerstin som klarar bra att trycka in två scheman i sin arbetsmånad.<BR>&nbsp;? Jag jobbar sju dygn per månad som ambulanssjuksköterska. Uppdraget som brandman handlar om ungefär lika mycket arbetstid. <BR>Som deltidsbrandman har hon en inställelsetid vid utryckning på fem minuter! Visserligen bor hon relativt nära stationen, men dock...<BR>&nbsp;? Man lägger kläderna i en viss ordning på stolen när man lägger sig på kvällen och man klarar tiden, men i början kunde jag känna att man kanske skulle sova med kläderna på, säger hon och ler.<BR><BR><STRONG>Tuffa krav</STRONG><BR>Kraven på en brandman är tuffa om dock något mindre krävande på en deltidsbrandman än en anställd eller vikarie på en heltidskår. Men Kerstin tycker att kraven ska vara höga, lika för kvinnor och män. Att man klarar sin arbetsuppgift är det viktiga, inte vilket kön man tillhör, menar Kerstin som dock välkomnar ny teknik som gör jobbet lättare.<BR>En kvinna i brandmannamundering är ju ingen vanlig syn och visst väcker Kerstin uppmärksamhet bland folk hon träffar på utryckningarna.<BR>&nbsp;? Inte så mycket bland dem som vi tar hand om, men exempelvis kvinnliga poliser som hajar till och säger ?En kvinnlig brandman, vad kul!? säger Kerstin.<BR>Att vi kommer att få se flera tjejer i yrket inom en snar framtid är självklart menar hon:<BR>&nbsp;? Det är bara en tidsfråga, och alla är positiva till det, förklarar hon.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om