Katastrofen: "Vi är så glada att vara i livet

Dagarna går och med dem följer eftertanken. I dag hålls en stödgala i TV för offren för katastrofen i Sydostasien och hemma i Råneå sitter Göte Bergqvist och begrundar vad han och sambon Gull-Maj varit med om.
? Vi är så glada att vara i livet, säger Göte.

RÅNEÅ2005-01-08 06:30
Till Kurirens insändarsida med Dagens ros har han och Gull-Maj Rosenstam uttryckt ett tack till alla som visat värme och omtanke sedan de kom hem från Thailand.<br> ? Folk har ringt och kommit med blommor och går vi ut i Råneå så kramar folk om oss. Det visar att vi bryr oss om varandra. I vanliga fall är svensken känd för att vara inrutad men här har de bara kommit. Det har lossnat för människor som man inte känner så väl. Vi har fått prata och det har varit väldigt bra för oss, säger Gull-Maj Rosenstam.<br>Stöd till offren<br>Paret känner också stor tacksamhet mot thailändare som mitt i katastrofen hjälpt dem fram och de uppmanar till stöd för katastrofoffren.<br>Gull-Maj Rosenstam och Göte Bergqvist klarade sig bra, fast inte utan tur, ansträngning och hjälp. De har varit hemma en vecka och bilden av dagarna i Thailand är tudelad.<br> ? Det var den bästa semester vi haft, till dess detta hände. Nu är vi glada att vi är i livet och behöver ingen krishantering, ännu, säger Göte Bergqvist.<br>Hörde en smäll<br>Paret bodde 100 meter från vattnet i Ban Tao, i västra delen av Phuket. Platsen ligger mellan flygplatsen och Patong.<br> ? Vi skulle fara hem samma dag. Vid åttatiden hörde Gull-Maj en smäll. Med facit i hand var det jordbävningen hon hörde. Vågorna kom kring tiotiden. Vi gick en promenad på stranden men Gull-Maj fick ont i ryggen och då valde vi poolen i stället. Det var tur. Bara minuterna efter att vi kommit från poolen kom folk rusande. Någon sade tsunami, det hade jag inte hört talas om. Första vågen kom och det fylldes vatten i nedre våningen och poolen. Den andra vågen var kvar, berättar Göte Bergqvist.<br>På tredje våningen<br>De bodde på tredje våningen. Thailändare kom och ledde paret till en trappa och vidare. När de tog sig fram på gatan med en thailändare i täten gick det vatten upp till midjan, berättar Göte Bergqvist.<br> ? Vi hade skor på oss och det behövdes för en spritaffär hade blivit krossad och det låg glas och annat under oss som folk trampade på med bara fötter.<br>Samlades på polisstation<br>Göte Bergqvist berättar om hur de gick 300?400 meter i vatten. På slutet gick vattnet enbart upp till knäna så tydligen lutade det nu uppåt.<br> ? Vi mötte folk som saknade sina anhöriga och en kvinna sökte sin man och jag tror de klarade sig. Vi ville att de som kom skulle vända om men det gick inte. Vi samlades på en polisstation och till slut ordnades så att vi fick åka upp till ett uppsamlingsläger. Det var som ett barnhem uppe i bergen. Där fick vi se att thailändarna är ett fint folk, vi fick mat, vatten och kunde spola av oss. På kvällen blev vi skjutsade till ett tolvvåningshotell, berättar Göte Bergqvist.<br>En kvinna kremerades<br>Efter att par nätter där kom de senare till Kamara Beach och övernattade där en natt. Några norrbottningar som saknades hörde de inte talas om i det skedet.<br> ? Vi hade blivit bekanta med en kvinna från Halland och hon kremerades. En väninna hittade henne på ett bårhus, säger Göte Bergqvist.<br>Paret fick tillfälle att ta sig till sitt vanliga hotell. De hade plundrats på ägodelar värda omkring 9.000 kronor. Det var grejer som kamera, rakapparat och presenter.<br> ? Det är mindre viktigt en sådan här gång, konstaterar Göte Bergqvist.<br>Tillfälle att fundera<br>Efter hemkomsten har de haft tillfälle att fundera över vad de varit med om och mött de svenska rapporterna. Paret känner tacksamhet över att ha klarat sig. Bra gick det också för Gull-Majs syster och hennes partner som den där dagen kommit för att ta avsked inför hemresan men åkt upp i bergen när de såg vad som hänt.<br><br>
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om