Laxfisket i Råneälven stoppas akut. Reaktionerna har mestadels varit positiva, enligt föreningen. "Vi måste få upp lax i älvarna, annars har laxen ingen framtid", säger Andreas Broman.
Föreningen sköter räkningen av laxar i älven. En ekolodsräknare finns placerad i Gunnarsbyn.
– Redan förra året var en ordentlig besvikelse när det gäller laxuppvandringen. Det var bara 280 individer. Som mest har det räknats kring 4 000 laxar. Nu är vi nere på långt under tio procent av vad som kanske borde vara i älven, säger Andreas Broman.
Vad tänker du om det?
– Det är väldigt oroväckande naturligtvis. Det är inte en fiskbar resurs när det är så här få. I år såg vi på uppvandringen hittills att det är färre än förra året. Det är verkligen akut och ordförande kallade till ett extra möte där vi diskuterade de här sakerna. Det blev ett enhälligt beslut att stänga laxfisket, säger han.
En teori som finns bakom nedgången, enligt Broman, är trålfisket av strömming.
– Fiskar man bort strömmingen tar man bort grunden i mycket av Östersjöns ekosystem.
Förbudet gäller från 24 juni och tills vidare och gäller allt laxfiske i Råneälven.
– Än så länge är det hyfsat med laxungar i älven. Får vi tre till fyra år på raken, då har vi ett bestånd som totalkraschat, säger Broman.
Laxfisket är en stor intäkt för föreningen som bland annat utför fisketillsyn och fixar eldstäder. Nu är föreningen bekymrad över hur fisketillsynen ska kunna göras, då ett förbud är utfärdat.
– Vi har ställt en fråga till havs- och vattenmyndigheten, hur de ser på saken. Det handlar inte om lön, allt vi gör i föreningen är ideellt, men bilersättning.
Flera teorier florerar om vad som ligger bakom nedgången av lax. "Vi låter forskarna utreda vad problemet är, och innan vi vet vad det är måste försiktighetsprincipen gälla", säger Andreas Broman, sekreterare på Degerselsbygdens samfällighetsförening.
Det är första gången laxfisket i Råneälven stoppas. Förra året gick föreningen ut med information om att det var väldigt lite lax i älven och att om lax fångades skulle det finnas en försiktighet kring hanteringen.
Andreas Broman kallar situationen för väldigt bekymmersamt.
– Det kan inte vara meningen att det ska vara så här, att en ideell förening ska stå för smällen. Förvaltningen måste bli bättre. Det finns mycket kunskap kring de här frågorna. Min uppmaning till politiker och centrala myndigheter är att lyssna till forskningen. När läget är akut, dra i handbromsen och använd försiktighetsprincipen. Våga vara lite modiga.
Vilka är det som ska vara modiga?
– Havs- och vattenmyndigheten är central, de sätter reglerna i sina föreskrifter men politikerna är viktiga för att visa riktningen och den måste vara tydlig.