- Varför jag samlat? Ja, kanske för att jag haft gott om plats, säger Margaretha som varit modeintresserad i alla tider och tillika sömnadsbenägen sedan späda år.
- Jag sydde dockkläder innan jag börjat skolan och att få leka med mammas burk med knappar var ju en passion, säger hon och berättar att hon i dag syr alla sina kläder själv och är något av en "tygoman".
I en garderob vilar tygbuntar från golv till tak, rena drömmen för den syintresserade.
Nedpackade i lådor
När Kuriren hälsar på är hon vardagssnygg i somriga byxor och stilig tunika, eget hantverk, förstås.
Det var av en slump som vi fick nys om att denna Rånetjej hade en klädskatt som hon efter decenniers sparande börjat röja i. Vi bad att få komma och titta på hennes klädhistoria innan den byter ägare.
- Jag har haft alla plaggen nedpackade i lådor på en kallvind. Men, så såg jag en annons om en som sökte kläder från 1960 och -70-tal och det väckte mig. Plötsligt kände jag att nu ska jag ta tag i lådorna. Det känns roligt att göra sig av med detta till någon som uppskattar det. Jag säljer absolut inte för några pengars skull, säger hon.
Mode genom tiderna
I garderoben som nu fått se dagens ljus igen, finns cirka 75 plagg. Här är den läckra lilla dräkten i superkvalité med ett tyg som ser broderat ut i strukturen. Här är den 50-talsblåsan i sidenskimrande bommull med blusande kjol och skärp i samma tyg som klänningen. Här finns den lilla svart/vita klänningen i op-stilen - ni som minns den.
- Jag var mycket ut och dansade i ungdomen och man skulle ju alltid ha något nytt, säger Margaretha som väl minns vart alla plaggen snurrat i dansens virvlar.
Hon är en nätt person men i dag skulle hon inte komma i ett endaste ett.
- Nej, och tittar man på storlekarna så kunde man tro att jag var anorektisk. Jag hade midjemåttet 58 centimeter! I dag fastnade till och med en gammal skinnmössa som jag provade, högst upp på skulten, skrattar hon.
75 kronor för en klänning
- Vad man slås av är vilken kvalitet det är i dessa kläder och det är nästan bara svensktillverkat, säger Margaretha och nämner märken som Robinette, Norrlandia, Torelli Jersey, med mera.
Mycket inköpt på Palms Damekipering mitt i byn, en sedan länge insomnad modeaffär.
- Det var inte särskilt dyrt med kläder då, 75 kronor för en klänning, minns Margaretha.
Och på danserna var det klänning som gällde.
- På dans hade man inte långbyxor. Vi var mycket i Råneå Folkets hus, där var ett fantastiskt fint dansgolv, minns hon med lite nostalgi i rösten.
- På 50-talet skulle man ju ha underkjolar av skumgummi för att klänningen skulle stå ut. Jag minns hur dessa underkjolar luktade rök efter danskvällen, berättar Margaretha.
"Korts" och plaststövlar och plisserat. Mycket mode som samlats genom årtiondena byter nu ägare och får ett fortsatt liv hos en ung köpare:
Mamma Agdas klänning
- Det känns bra att kläderna hamnar hos någon som uppskattar dem, säger Margaretha Ling och visar ytterligare ett gammalt plagg och nu från 1940-talet.
Det är en luftig och söt sommarklänning som mamma Agda brukade bära när hon skulle vara uppklädd. En historia med fjärilar på.