?Det finns bara förlorare i detta?

Operation Larm startade 1997 då polisen drog in sina fasta tjänster i Råneå. Deltidsbrandkåren i samhället tog då på sig att rycka ut på inbrotts- och överfallslarm. I dag är 16 anläggningar anslutna och betalar för larmsystemet. Det är mest kommunala byggnader som skolor, förskolor samt äldre- och gruppboenden. Men både landstinget (vårdcentralen) och Svenska kyrkan är också med. Vid larm är två personer på plats inom 4?5 minuter. För polisen och vaktbolag är utryckningstiden minst 30 minuter. Två personer från deltidsbrandkåren har larmjour varje vecka. För det fick man 500 kronor plus betalt per utryckning (timpenning). Krävde mer betalt Ersättningen hade inte höjts sedan 1997 när deltidsbrandmännen krävde mer betalt förra året. ? Vår ersättning hade inte räknats upp på sex år, säger Lars Pettersson, facklig talesman. Styrkan är på 19 man och en kvinna. Men det är bara tolv av dem som deltar i brottslarmstyrkan. ? Det är ju frivilligt och alla vill inte. Vi jobbar ju heltid på andra jobb och brottslarmen kommer alltid på natten. Men en del tycker också att det är obehagligt, det finns risker, säger Peter Ljungberg, stationschef på Råneå brandkår. Vid larm har det hänt att för-övarna inte hunnit lämna platsen när jourstyrkan kommer. De utryckande ska ?iakttaga och notera? men ... ? Men vi måste in i lokalen och kvittera larmet, det finns ett riskmoment, säger Lars Pettersson. Brandmännen ville fördubbla ersättningen för jouren till 1.000 kronor i veckan. Det skulle höja kostnaderna för hela verksamheten från 83.000 kronor till 147.000 kronor per år. Kommunen svarade med att höja med 100 till 600 kronor. De tolv i styrkan sade nej. ? Då tog förhandlingarna slut. Vi fortsätter gärna men kommunen måste visa en vilja att ha oss kvar, säger Pettersson. Nu läggs verksamheten ned 1 juli. Några nya samtal har inte hållits på månader. Sänkt brottslighet Ingen ifrågasätter nyttan med larmsystemet. Antal larm har halverats från drygt 40 till 20 förra året. Bara vetskapen om larmsystemet har gjort att brottsligheten i Råneå undviker de 16 anläggningarna. ? Vi är så snabbt på plats och det vet alla. Råneå är också en liten ort och många drar sig för att ertappas som tjuv av någon som känner en eller ens föräldrar, säger Ljungberg. Den preventiva effekten tros spara stora pengar för kommunen, landstinget och kyrkan i uteblivna stölder och skadegörelse. ? I det sammanhanget kostar vi lite. Och vad är alternativet? Vad skulle Securitas ta för samma tjänst? undrar Peter Ljungberg. Räddningschef Patrik Bylin har ingen annan uppfattning. ? Jag skulle bli mycket tacksam om vi kom fram till en lösning så att verksamheten kunde fortsätta. Det finns inga vinnare om den försvinner, bara förlorare, säger han. Men Bylin menar att kommunen inte kan möta deltidsbrandmännens krav. En preventiv inverkan ? Vi höll med om att deras jourersättning skulle höjas och 100 kronor kan förefalla lite men det är en höjning på 20 procent. De har redan 2.500 kronor i veckan för brandjouren plus ersättning för varje utryckning. Beställarna har också små möjligheter att betala mer för denna tjänst, de tycker det är dyrt redan i dag säger han. Bylin inser att larmsystemet gör stor nytta och har en preventiv inverkan på brottsligheten. Han är också orolig för vad som händer när ingen längre kommer vid brottslarmen. ? Ja, särskilt när det blir allmänt känt. Men kommunstyrelsen har tagit beslut om att lägga ned verksamheten när vi inte kunde komma överens om ersättningen, säger han. Ett dödläge med andra ord. Vad ska bryta det? ? Ja, att deltidsbrandmännen accepterar den uppgörelse vi lagt fram. anders.kojs@kuriren.com 0920/375 68

?Det finns bara förlorare i detta?

Tryggheten i Råneå försämras.På grund av en lönetvist slutar deltidsbrandkåren i Råneå att rycka ut vid brottslarm i samhället.Detta trots att verksamheten tros ha stor del i att inbrotten minskat.? Det finns bara förlorare i detta, säger räddningschef Patrik Bylin.

Tryggheten i Råneå försämras.
På grund av en lönetvist slutar deltidsbrandkåren i Råneå att rycka ut vid brottslarm i samhället.
Detta trots att verksamheten tros ha stor del i att inbrotten minskat.
? Det finns bara förlorare i detta, säger räddningschef Patrik Bylin.