Varje familj utgår från sin egen plats vid älven, var läger slås är nästan lika traditionellt som fisket i sig. Premiärdagen torsdag, är enligt traditionen dagen då flest är ute.
– Det är fastrar och systrar och många man känner, det är nästan det sociala som är det roligaste, säger Helen Lindström som precis är på väg ut för att kontrollera burarna med ekan vid Kängsön i Råneälven.
Klockan fem är tiden då man tidigast får lägga ut burarna, fem per fiskekort och sedan pågår folkfesten fram till elva på kvällen. Många Råneåbor, men också folk från annat håll, har löst in fiskekort för att försöka dra upp några kräftor i Råneälven.
– Det är väldigt mysigt på kvällarna när det är båtar ute och eldar syns efter hela älven, säger Katarina Vikström.
Joakim Nordlund och hans familj fiskar på samma ställe där han och hans bror brukade fiska som små. Nu är det nästa generation som är med på fisket. På 50-talet planterades kräftorna in i Råneålven och ungefär 50.000 kräftor fiskas varje år i den delen av älven som ligger i Luleå kommun.
– Det är en av de finaste traditionerna vi har här i Råneå, säger Joakim Nordlund.
De tre första burarna är tomma när Kuriren åker ut för att kontrollera burarna som vittjats med sik. En liten en får vi i den fjärde, stor nog att behålla, gränsen går vid tio centimeter. Vid nästa ställe går det bättre två välfyllda burar. Mette Nordlund är kvick att dra upp en bur med flera riktigt stora kräftor. Det gäller att ro försiktigt i den steniga älven, lyfter årklykorna och årorna slår i stenarna är det lätt att falla bakåt.
– De här kräftorna är något helt annat än de man köper i affären, säger Katarina Vikström som har slagit läger efter strandkanten för att vänta in fångsten tillsammans med svägerskan Tiina Nordlund.
Tills imorgon får kräftorna leva innan det är dags för kräftkalas på äkta rånekräfta, till det lagar Katarina och Tiina paj på Västerbottensost och Morotssoppa.