Vera, 6 månader, skickades hem med alvedon – dog

Det började som en helt vanlig höstförkylning. Men några veckor senare var lilla Vera död. "Det är så mycket man är arg på", säger mamma Linnea Uusitalo.

"Hon var alltid glad", säger Linnea Uusitalo när hon beskriver Vera.

"Hon var alltid glad", säger Linnea Uusitalo när hon beskriver Vera.

Foto: Linnea Uusitalo

Porjus2021-02-15 22:10

Fotografier på en glad Vera fyller hörnet i köket i den gamla prästgården i Porjus. Begravningskransen från moster hänger kvar. Bilden där mamma Linnea, 26, håller upp sin dotter i luften har förvandlats till en målning där Vera har fått änglavingar.

– Liam brukar säga att Vera är i himlen. Man försöker prata om henne med dem så att de ska känna att hon fortfarande är deras lillasyster, säger Linnea Uusitalo.

Det börjar med en helt vanlig förkylning i mitten av september. Hennes två storebröder Liam, 3, och Viktor, 2, är tillbaka på förskolan och drar med sig förkylningsvirus hem.

– Vera var sjuk till och från i en månad ungefär. Hon hade inte feber konstant utan gick upp och ner i temp och var snorig hela tiden, säger Linnea Uusitalo.

När förkylningen inte släpper kontaktar föräldrarna 1177 Vårdguiden och får höra att febern inte är någon fara så länge inte allmäntillståndet är påverkat. Det var det ju inte. Vera var precis lika pigg och glad som vanligt.

– Så gick det två veckor ungefär, då på morgonen var hon jättedålig och hade 40,7 i temp. Hon var andningspåverkad och man såg på henne att det var jobbigt, säger Linnea Uusitalo.

15 oktober ringer hon till hälsocentalen i Gällivare som genast ordnar en tid på barnkliniken på Gällivare sjukhus.

– De frågade om vi ville ha ambulans men jag sa att det går lika snabbt för mig att hoppa in i bilen och köra själv, säger Linnea Uustialo, som i efterhand kommer fråga sig om den där ambulansen hade gjort att de hade blivit tagna på allvar.

På barnkliniken ställer läkaren frågor om Veras allmäntillstånd. Linnea Uusitalo förklarar att Vera varit sjuk länge men att det var nu som hon hade blivit jättedålig. Läkaren kollar syresättning, temp, öron och lyssnar på lungorna, men tar inga prover och tittar inte i vare sig näsa eller hals.

– Det var en AT-läkare så hon gick iväg och konsulterade med två andra, säger Linnea Uusitalo.

De andra två läkarna kommer aldrig in och träffar Vera men gör bedömningen att Vera bara är förkyld och föräldrarna får åka hem.

– De gav Alvedon och sa att det bara är att höra av sig om det blir värre. Så det var samma sak som när vi ringde 1177, ge Alvedon och hör av er om det blir sämre, säger Linnea Uustialo.

Dagarna efter är Vera tröttare än vanligt men febern går ner, och föräldrarna tänker att hon sover mycket för att hon återhämtar sig. På lördagen, som blir Veras sista, är hon knappt varm och på kvällen är hon som hon brukar vara. Skrattar och snorar.

– Sen när jag ska titta till henne på söndag morgon är hon död. Jag vänder på henne och då är hon iskall. Jag vet inte hur man ska beskriva det, man fattar det inte, säger Linnea Uusitalo med en röst som knappt bär.

Veckan som följer beskriver hon som ett mörker. De lämnar barnen till anhöriga och sitter tysta tillsammans.

– Sedan fick barnen komma tillbaka och efter det har man tvingats tillbaka till vardagen. Det är tack vare dem som man har överlevt, säger Linnea Uustialo.

Föräldrarna har inte fått några definitiva svar på varför Vera avled. En vecka efter obduktionen ringer Linnéa till rättsläkaren och då får hon veta att man hittat förändringar på hjärta och lungor.

– Hon hade stora lymfknutor i kroppen och enligt rättsläkaren ska man inte se de här knutorna på så små barn, men de syntes tydligt på Vera. Hon sa att det är tecken på att man varit förkyld under en lång period. Hon hade också hittat en i svalget och det uppvisar tecken på akut inflammation.

Snabbsänkan som togs efter Vera död var 213. Att det provet inte togs på barnkliniken är en av sakerna som Linnea Uusitalo är kritisk till. Också att läkarna som bedömde Vera inte själva träffade henne.

– Det är så mycket man är arg på efteråt. Visst har de försökt att svara på alla mina frågor men det är ingen som vill ta på sig och säga att de hade kunnat göra annorlunda. De säger bara att de inte kunde veta.

Karin Martinsson Heikkilä, verksamhetschef på barnkliniken i Gällivare, kan i dagsläget inte uttala sig.

– Det enda jag kan säga är att det pågår en händelseanalys kring det, där man ser över allt som har hänt och tittar på om det har brustit någonstans.

Föräldrarna har gjort en anmälan till Patientnämnden och IVO, som bekräftat att de kommer starta en utredning.

– Om de i alla fall skulle säga att de ska se över sina rutiner, att bara få det sagt till sig, det skulle vara en lättnad, säger Linnea Uusitalo.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om