– Vi har en öppen inställning och har inte låst i foajén, säger Ulf Gustafsson, säkerhetsskyddschef i Piteå kommun. Han arbetar särskilt mot förtroendevalda och tjänstemän.
– Jag tror att vi har bland de mest öppna kommunhusen av dem jag besökt i landet, vilket också tyder på ett bra klimat i vår kommun.
Strax före jul inträffade dock en händelse som för tillfället gör att kommunledningens korridor hålls låst. En person som mådde dåligt tog sig då in på kommunledningskontoret och hotade att ta livet av sig. Några ur personalen bevittnade händelsen och blev skärrade och dörrarna låstes för att skydda personalen. Nu pågår diskussioner om man ska ha en öppen korridor in till kommunledningen.
– Genom åren har det förekommit hot mot kommunalråden och vi har då låst ett tag, sedan har vi öppnat igen. Tryggheten för personalen sätts främst, säger Ulf Gustafsson.
Under de senaste tio åren säger han sig ha märkt hur samtalsklimatet har hårdnat, inte minst hur folk häver ur sig saker på sociala medier utan att tänka på konsekvenserna.
Säkerheten påverkas av hur själva miljön utformas. Ulf Gustafsson säger att man i Piteå tänker på ”hur man bygger in säkerhet utan att det syns och ändå kan få en trevlig miljö”. Och tills dagarna före jul hade man alltså ett helt öppet kommunhus.
Innebär det att jag som besökare utan vidare kan kliva in till kommunledningen?
– Ja, tidigare, men inte nu. Däremot är du välkommen att anmäla dig i receptionen, så kommer den du vill besöka och hämtar dig.
I Luleå kommun är det Urban Rönnbäck som är säkerhetschef. Där hålls korridoren in till kommunkansliet stängd och generellt använder man sig av någon slags inpassering på förvaltningarna som ligger utspridda i staden.
– Det normala är att man anmäler sig i receptionen och så blir man hämtad, alternativt att man redan är känd – då släpps man in på egen hand.
I nuläget är säkerhetsarbetet uppdelat så att kommunen har ansvar för de förtroendevalda när de befinner sig i sina tjänsterum och i kommunens lokaler. Ute på stan är det däremot partierna som ansvarar för politikernas välbefinnande.
Förekommer det många hot mot Luleås politiker?
– Det har förekommit allvarliga hot mot förtroendevalda genom åren. Men det var fler hot mellan 2006 och 2010, både mot förtroendevalda och tjänstemän.
Under hösten gick vågorna höga på sociala medier med anledning av kommunens skolöversyn. Vissa politiker blev uthängda i den digitala världen, men det uttalades inga hot. Urban Rönnbäck menar att det var värre för sex, åtta år sedan.
– Då inkom hot via mejl, på vykort och genom folk som ringde in.
Urban Rönnbäck noterar även en annan trend, än den som går ut på att folk utan urskiljning kastar ut sina åsikter på Facebook.
– Jag tror att folk numera är medvetna om att det de gör på sociala medier går att spåra och att de därför är lite försiktigare.
Hur upplever politiker och tjänstemän själva situationen? Inom socialnämnden och socialförvaltningen handläggs ofta känsliga ärenden. Men Både Fredrik Hansson (s), vice ordförande i socialnämnden i Luleå, och Karin Johansson, biträdande verksamhetschef för individ- och familjeomsorgen på socialförvaltningen, uppger att de själva sluppit personliga hot.
– Jag har arbetat 16 år i politiken. Det var ett helt annat allmänt klimat i samhället för tio år sedan och det har skärpts till sedan dess, säger Fredrik Hansson.
Han menar dock att det vanligtvis är god ton på de medborgarmöten där politikerna deltar – trots att många kan vara upprörda kring ett beslut.
– Det är sällan hotfullt, inte heller förekommer det att någon är jättearg.
Karin Johansson är inne på samma linje och tycker inte att individ- och familjeomsorgen mottar så många hot.
– Det handlar inte om hot mot personer, utan om ilska gentemot de regler som finns.
Hon säger att det gäller att vara bra på att kommunicera och motivera bakgrunden till ett fattat beslut, på så sätt undviks konflikter.
– Nyckeln är att vi är tillgängliga, öppna och kan svara snabbt på hur vi har resonerat.