Senaste tolv månadernas rapportering om polisens arbete har främst gällt att kåren fått en extra arbetsbelastning till följd av att antalet asylsökande ökat, och att nya polisorganisationen blev misslyckad. Åtminstone det senare har bemötts av polisledningen.
Via nya statsbudgeten utlovar nu regeringen stegvisa höjningar av det årliga anslaget till polisen för åren 2017-2020. I sista steget, 2020, ska polisen ha en miljard kronor mer att röra sig med än vad fallet är det här året.
Fler poliser, det vill Torgny Olofsson, ordförande i Polisförbundet region Nord, se.
– Jag har inte hunnit ta del av det här ännu. Vad det blir beror på vad du gör för pengarna. Det vi har efterlyst är en lönesatsning, nu slutar tre poliser om dagen. Med bättre löne-och anställningsvillkor uppnår du att du får behålla poliser och fler söker för att utbilda sig till polis. Antalet sökande har ju minskat. Vi behöver fler poliser och fler som stannar, säger Olofsson.
Johan Claesson, ordförande i polisförbundet i Norrbotten, påpekar på att nya organisationen inte lett till fler poliser i yttre tjänst i olika delar av länet.
Rikspolischefen Dan Eliasson säger i ett uttalande att regeringens tillskott är ett viktigt bidrag och en viktig signal om att polisen ska fortsätta att växa.
– Vi kommer att fortsätta dialogen med regeringen om polisens långsiktiga resursbehov, säger Eliasson.
Polismyndigheten har enligt egen redovisning förberett sig för att kunna dimensionera polisutbildningen så att ytterligare 1 500 poliser ska kunna utbildas till 2020, utöver vad som krävs för att upprätthålla dagens nivå på cirka 20 000 poliser. Dessutom tas ytterligare 700 civilanställda in i år och ytterligare 600 nästa år. Även Säkerhetspolisen får mer pengar.
Samtidigt med diskussionen om hur stora resurserna behöver vara redovisar Polismyndigheten att det blir pengar över. Enligt den senaste anslagsprognosen beräknas överskottet vid slutet av det här året bli drygt 700 miljoner kronor.
Det beror på att tidsramarna inte följts, hade så gjortsskulle det inte varit ett överskott, och då hade det samtidigt funkat bättre, säger Krister Hammarbergh, bland annat ledamot i justitieutskottet.
Omorganisationen gjordes inte för att spara pengar utan för att få en bättre polis, påpekar Hammerbergh.
– Regeringen tar nu ett steg i rätt riktning. Men de utlovade pengarna ligger ju huvudsakligen efter mandatperiodens utgång, en regering brukar ju lova det man kan leverera, kommenterar han.