"Välutbildad medelklass experimenterar mest"

Sidsel Karlsen visar stolt upp den halvt kilo tunga doktorsavhandlingen om Festspel i Pite älvdal, som går under det engelska namnet "The music festival as an arena for learning - Festspel i Pite älvdal and matters of identity".Med ett EU-bidrag till festspelen som grund har hon i fyra år varit anställd som doktorand i musikpedagogik på Musikhögskolan i Piteå för att utföra sitt forskningsarbete.Efter att hon disputerat den 20 december kan hon nu titulera sig doktor.Arbetet bygger på fältstudier under 2004 och 2005.-Det första året gick jag på 33 konserter, i princip alla som gavs i Piteå. Året därefter gick jag på 21, men då satsade jag på att åka runt i Piteå älvdal, berättar hon.Lärandearena
Sammanlagt 350 enkäter, 12 djupintervjuer och utöver det intervjuer med kulturansvariga i alla fyra älvdalskommuner genomfördes också. Med det som grund har hon sedan färdigställt sin doktorsavhandling, med syftet att utforska festspelen som en informell lärandearena.-Publiken lär sig till stora delar samma saker som i formell undervisning: att tycka om olika sorters musik, namn på stycken och kompositörer samt skillnaden på olika instrument. Dessutom lär man sig att behärska den sociala arenan, säger Sidsel Karlsen.Går på det oväntade
Hon har också velat ta reda på vilken påverkan festivalen har på folks musikaliska livsberättelse.- De mest experimenterande är välutbildad medelklass, som gärna går på det oväntade för att utveckla sin musikaliska smak.Sidsel Karlsen har också kommit fram till att festivalen påverkar den lokala identiteten och det delar hon upp i individ- respektive samhällsdimensionen, som båda har en inre och yttre del.Då det gäller individdimensionens inre del handlar det om det emotionella, det man kommer ihåg av musiken, medan den yttre delen handlar om hur man identifierar sig, exempelvis som "den som går på klassiska konserter".Då det gäller samhällsdimensionens inre del handlar det om hur de som går på konserterna stärker sin plats i det lokala sammanhanget.Euskefeurat
-Ett bra exempel var Euskefeurats återförening 2005. Innan dess spelade ett spanskt band och folk var måttligt roade, men när Euskefeurat började spela och sjöng på pitemål blev publiken alldeles vild, säger hon.Samhällsdimensionens yttre del handlar om hur festivalen kan bli ett varumärke för bygden.-Det är särskilt tydligt för Hultsfredsfestivalen. Utan den hade de som bor där antagligen inte blivit sedda och också för festspelen finns det en stolthet i att världsartister kommer till "lilla Piteå" och uppträder, säger Sidsel Karlsen.

"Välutbildad medelklass experimenterar mest"

Efter fyra års forskning om Festspel i Piteå älvdal och dess betydelse för bygden och individen disputerade Sidsel Karlsen strax före jul och kan numera titulera sig doktor i musikpedagogik. -Festspelen stärker både självkänslan och sammanhållningen i bygden, säger hon.