Här hittar du samtliga artiklar i serien Dokument: Valet och S-kvalet
Vilka är den moderna tidens väljare? Kanske ligger det lika mycket psykologi som statsvetenskap i svaret.
– Det har att göra med hur vi ser på oss själva. Förr var man lojal med sitt parti, nu är man mer lojal med sig själv. Vi röstar utifrån de människor vi är i vår kultur. Individualismen som utvecklats i samhället avspeglar sig i vår självbild, säger Lotta Lindgren, privatpraktiserande psykoterapeut i Luleå.
Hon fortsätter:
– Det kan ha funnits en trygghet i det att man tidigare var mer förankrad i släkten och traditionen. Samtidigt är vi mycket friare i dag, det har på något sätt också ett pris.
När gemensam valdag för landsting, kommuner och riksdag infördes 1970 delade omkring sex procent av de svenska väljarna upp rösten mellan olika partier. I valet i höstas var det ungefär 30 procent.
– Det har ökat hela tiden, långsamt men säkert. Fortfarande är det vanligast att man röstar på samma sätt, säger valforskaren Sören Holmberg, professor vid Göteborgs universitet.
– Vi tror oss veta att just problemen kring sjukvård och skolor är lokala frågor som kan leda till röstsplittring.
Solklara exempel är Piteåbyarna Alterdalen, Hemmingsmark och Lillpite. Där har majoriteten tidigare lagt S-märkta valsedlar i alla tre kuverten.
Så blev inte fallet den 14 september 2014.
I Hemmingsmark, där skolan har stängts, fick partiet 55,43 procent i riksdagsvalet och 9,61 procent i kommunvalet. Att jämföra med valet 2010: 61,88 procent i riksdagsvalet och 60,95 procent i kommunvalet.
Väljarna gick till Centerpartiet, Skolpartiet, Norrbottens sjukvårdsparti och Sverigedemokraterna.
– Man har en slags Piteanda, en byanda. När man drabbas av sanktioner från makten, med ett avstånd till makten, så reagerar man. Då slår man bakut, säger Anders Nordin i Alterdalen.
Han bildade Skolpartiet våren före valet och sitter nu i kommunfullmäktige.
Hur ser du på din roll i fullmäktige?
– Min roll, ja, att påpeka saker. Skriva motioner och interpellationer, de kommer upp till behandling. En bit av det kan nå ut i tidningen. Grunden i det vi säger kommer i insändare eller debattartiklar. Det är så man får göra. Vi har folk i Barn- och utbildningsnämnden, men det spelar ingen roll när man inte har majoritet.
Starkast stöd fick Anders Nordin i det egna valdistriktet Alterdalen: 35,66 procent.
Vilka tror du själv är dina väljare?
– Jag tror det är väljare som ser att vi kämpar för vad vi tror på, mot det vi tycker är fel. En slags kanalisering: "här är det sådana som gör något för att förhindra en utveckling jag inte riktigt gillar", säger Nordin.