Det var i slutet av januari år som någon sprayade ett hakkors på fasaden till Hortlax skola. Skadegörelsen var en incident i en rad händelser med rasistiska förtecken i de södra länsdelarna under våren.
En 15-årig pojke plockades in som misstänkt vilket i förlängningen blev polisens genombrott i utredningen. Bilder hittades i pojkens telefon som kunde kopplas till skadegörelsen.
När 15-åringen förhördes under rättegången pressade vice chefsåklagare Mikael Lundquist.
Vad tycker du om judar?
– Jag vet inte.
Är dom lika som oss andra?
– Ja, nog är dom det.
Pojken berättade sedan att han hittat sprayflaskan i ett garaget och allting bara var ett infall.
Hur kommer det sig att du sprayade ett hakkors?
– Jag vet inte.
Någon anledning måste det väl vara?
– Nja, jag vet inte.
Lundquist fortsatte att pressa pojken angående hans kännedom om vad symbolen står för. Men något klart svar fick han aldrig.
Vad har du tänkt efteråt om det här?
– Att det inte var så smart. Jag visste inte att det betydde så mycket.
I sitt slutanförande konstaterade Mikael Lundquist att 15-åringen med all säkerhet visste vad han gjorde. Att han därmed hade uppsåt till gärningen.
– Även om han är ung och obetänksam så måste han förstått att det är kränkande för de drabbade, i bland annat Tyskland under förintelsen.
Advokat Elvira Hempäla menade att klottret bara var ett oövertänkt pojkstreck, utan något uppsåt.
En inställning som inte gjorde någon skillnad.
Luleå tingsrätt dömde pojken till 20 timmars ungdomstjänst för hets mot folkgrupp och skadegörelse.
Två åtalspunkter med samma gärningspåstående efter att Hortlax kyrka utsatts ogillades.