Snart har varje elev en egen plan

Sedan 2,5 år tillbaka studerar Anita Texwall i Rosvik pedagogik på Luleå tekniska universitet. Det gångna året har hon haft ett friår för studierna, som just nu är inriktade på specialpedagogik. Under den tiden har hon bland annat skrivit en C-uppsats om individuella utvecklingsplaner (IUP), ett begrepp som det talats om i några års tid och som efter ett regeringsbeslut i mars kommer att bli obligatoriskt från den 1 januari nästa år i hela grundskolan. Många kommuner har redan infört det ? och i många fall även inkluderat förskolan.  ? Egentligen kan man sammanfatta vad det handlar om med en enda bild, säger Anita Texwall och lägger fram boken En kamp om kunskap som skrivits av Seija Wellros och hennes dotter Maria, som har läs- och skrivsvårigheter. Bilden i boken föreställer en uggla som undervisar en ekorre, en gris, en fisk, en anka och en flygande fågel. ?Nu ska ni få visa vad ni har lärt er. För att det ska bli rättvist får alla samma uppgift. Ni ska ta er upp i trädet?, säger ugglan och pekar på ett träd bakom sina elever. Anita Texwall tycker bilden är solklar:  ? Alla barn har olika förutsättningar och måste bli sedda för de de är, säger hon och tar fram en IUP-pärm som hennes eget rektorsområde i Norrfjärden har tagit fram. Förenklad målsättning I pärmen har läroplanen sammanfattats på ett begripligt sätt under olika rubriker. Exempelvis finns under rubriken ?idrott och hälsa? målet ?jag ska utveckla min lust att röra på mig regelbundet varje dag.?  ? Det är läroplanens så kallade strävandemål som vi har förenklat, säger Anita Texwall. Utöver detta ingår ett trepartsavtal, som lärare, förälder och elev gemensamt ska fylla i och komma överens om innan det skrivs under.  ? Här kan det bland annat skrivas in vilka styrkor man har och vad man behöver öva sig på för att bli bättre. Det kan vara allt från sociala mål, som att bli bättre på att passa tiden, till mål för de enskilda ämnena, säger Anita Texwall. Pärmen ska förvaras på skolan och gås igenom på de ?IUP?-samtal som ersätter dagens utvecklingssamtal. Den ska vara ett levande dokument som ständigt uppdateras under hela skoltiden.  ? Men det måste vara rimliga krav, så att man inte dränker barnen, säger hon. På frågan om det inte finns risk för att det blir ett A- och B-lag bland eleverna svarar hon att hon inte ser någon sådan farhåga.  ? Den individuella utvecklingsplanen ska inte blandas ihop med de åtgärdsprogram som vissa elever i behov av stöd har, exempelvis i form av specialpedagogik. Hon fortsätter:  ? De farhågor som finns handlar mer om att det kommer att gå åt mer tid för lärarna för planering och samordning med sina kollegor. I de djupintervjuer hon gjort med fem lärare är omdömena övervägande positiva.  ? De påpekar bland annat att övergången mellan olika klasser och skolor kommer att underlättas, då de nya lärarna redan från början kan sätta sig in i elevernas styrkor och svagheter. En annan sak som lyfts fram är att föräldrarna kommer att få en viktigare roll.