Liknelsen är Kurirens och om den står det inget i Förvarsmaktens rapportering. Däremot beskrivs utförligt hur det kan gå när piloten flyger lågt och orienterar sig genom visuella referenser.
"Det innebär att piloten tittar ut och själv väjer för terräng och hinder", skriver Försvarsmakten i de dokument där stoppet för vindkraftverk avhandlas.
Omöjliga
Det är ibland nödvändigt att kunna navigera hem efter ett flygpass under moln och på låg höjd även med mycket dålig sikt. En vanligt förekommande procedur för en pilots hemflygning är att sjunka under moln för att få referenser om var du är, beskriver Försvarsmakten.
"Vindkraftverk är mycket svåra att upptäcka för en pilot vid dålig sikt då de ofta är gråmålade och smälter in i horisonten, och de roterande vingarna är omöjliga att se" heter det vidare.
Normal flygfart kan då vara 700-1.000 km per timme. Det innebär kort med tid för undanmanöver. Om det dessutom finns flera verk intill riskerar piloten väja rakt in i ett sådant.
Lågflygning sker även med helikopter och transportflyg som Herculesplan. De har lägre hastigheter än Jas men det går sämre att väja.
Obemannat flyg på låg höjd förhindras av vindkraftverk, hävdar Försvarsmakten.
Bländas
Piloter i Flygvapnet kan i mörker använda Night vision goggles, en bildförstärkare på hjälmen. Ljuset förstärks 60.000 gånger. Det blir nästan som dagsljus, enligt beskrivningen.
De samlade höga vindkraftverken med högintensivt ljus som ska stå i Markbygden, Piteå, "försvårar eller omöjliggör nyttjandet av Night vision goggles", skriver Försvarsmakten.
Mer känt är Försvarsmaktens slutsatser kring flygning i radarkolonn. Då vidtas åtgärder så att plan inte kolliderar.
Jas-plan startar efter varandra. Piloter genomför radarlåsning mot framförvarande plan. Finns vindkraftverk inom radarns sökområde riskerar man att radarn falsklåser sig på vindkraftverk. Riskabelt, menar Försvarsmakten.