Putsat och klart

I juli 1996 skriver Kuriren för första gången att "Piteå får konserthus". I artikeln konstateras att kommunalråd Peter Roslund (s) ska tillsätta en utredning. - Det är viktigt att lösa konsertverksamheten så att Piteå kan hålla sin position som musikstad, säger han. Framför sig ser han tre alternativ: att bygga om Norrmalmias sporthall, glasa in Borggården på Furunäset eller bygga ett nytt konserthus. Ingen nybyggnad
Ulla-Britt Sandlund, dåvarande producent för Festspel i Pite älvdal, är en av de som jublar: - Med så mycket musik som finns i den här staden så behövs verkligen ett konserthus. På frågan var ett konserthus borde ligga säger hon: - Det vore praktiskt om det låg i anslutning till någonting som redan finns och har med musik att göra. Musikhögskolan, vill säga, något som också föreslås av bland annat Norrbottens kammarorkester. I diskussionerna om ett nybygge nämns dock i första hand Noliaområdet och det är också den plats man 1997 har fastnat för - fast planerna på nybyggnad har då skippas till förmån för en ombyggnad av Christinasalen och Norrmalmias sporthall. Landshövding Björn Rosengren, tillika ordförande för Rikskonserter, ger Piteås konserthusplaner sitt stöd. - Jag är en stark supporter till ett konserthus i Piteå med tanke på all musikutbildning där, men jag tycker också att vi ska ha ett konserthus i Luleå, säger han diplomatiskt. Konkurrens med Luleå
Peter Roslund tycker däremot att man bör tänka på befolkningsunderlaget. - Det vore olyckligt om båda städerna satsade på stora lokaler. Det skulle leda till en konkurrens. Långsiktigt vore det bättre om vi kunde samsas mer mellan städerna och då tycker jag att Piteå är musikhuvudorten i norr, medan Luleå redan har teater och en massa andra aktiviteter, säger han. På arbetarkommunens årsmöte får han dock mothugg från SSU:s Helena Karlsson, som vill föra bort diskussionen om att bygga ett nytt konserthus från partiets lokala program. I dag heter hon Stenberg, är kommunalråd i Piteå och hyllar Studio Acusticum. Trots planerna på ombyggnationer väljer ett enhälligt kommunfullmäktige i maj 1999 att trots allt ta beslut om att bygga ett nytt konserthus, en multiarena med plats för upp tilll 5.000 personer, som också kan omvandlas till hockeyrink - fortfarande på Noliaområdet. Samtidigt ska Kvarnvallens ishall läggas ned. Planerna bromsas
Redan året därpå bromsas planerna sedan Hilding Holmqvist lanserar ett konserthus på Pite havsbad, något han nämnt redan vid övertagandet av anläggningen tre år tidigare. Han lovar att bygga om Rivierahallen till ett exklusivt konserthus anpassat för klassisk musik med 2.500 sittplatser. Kommunen bestämmer sig för att riva upp planerna på ett eget nybygge och i stället acceptera Hilding Holmqvists konserthus, ett projekt som inte blir långvarigt. Projektet stupar nämligen redan en månad senare, då miljö- och byggnämnden beslutar sig för återremiss på bygglovsansökan eftersom man inte är nöjd med den port som planeras som infart till Pite havsbad. Hilding Holmquist, van vid snabba handläggningar, väljer att dra sig ur för att istället göra om Rivierahallen till en mindre påkostad evenemangshall. Blickarna mot Musikhögskolan
Nu börjar kommunen på allvar rikta sina blickar mot Musikhögskolan. Detta sedan bland annat Musikhögskolans prefekt Christer Wiklund sagt att lösningen på Nolia i kombination med en ishall är en sämre lösning än ett renodlat konserthus vid Pite havsbad. Han tycker att ett konserthall vid högskoleområdet vore att föredra. - Om en av de viktigaste aktörerna har andra idéer så kan vi inte bara strunta i det, kommenterar Peter Roslund. I april 2000 beslutas trots det att en billigare version av multihallen på
Nolia ska utredas. Parallellt ska man se närmare på ett andrahandsalternativ som består av dels en enklare konserhall på Noliaområdet i kombination med fotbollsplan och mässlokaler, dels ett konserthus av högsta akustiska klass vid Musikhögskolan. Kommunen avsätter pott
Det blir andrahandsalternativet som vinner. Norrmalmia byggs om till en kombinerad sport- och evenemangshall, ett av de tre ursprungsförslagen, samtidigt som Kvarnvallens ishall rustas för att ishockeyn ska kunna vara kvar där. Dessutom avsätts av de pengar som återstår i budgeten, 20 miljoner kronor, i en pott för ett blivande konserthus vid Musikhögskolan. Tanken är att genom ett fundraisingprojekt med utländsk konsulthjälp få ihop resterande medel, något som misslyckas. Allt eftersom åren går beslutar kommunen till sist, och då skrivs 2005, att själv satsa 60 miljoner kronor, merparten av de 70 miljoner kronor som behövs för att bygget vid Musikhögskolan ska bli av. Med tiden har också Peter Roslund blivit mer optimistisk beträffande konkurrensen med Luleå: - Jag tror att vi kommer att komplettera varandra, säger han med syfte på Luleås nya "k-hus". Träinredning
För att uppnå den världsklass på akustiken som eftersträvas beslutas att inredningen så långt som möjligt ska byggas i trä. Gunnar Grönlund anlitas som arkitekt och Nåiden bygg som generalentreprenör, samma företag som byggt Kulturens hus i Luleå. Den 28 september ifjol rapporterar Kuriren att bygget är igång och att det ser det ut som stormen Gudrun har farit fram, med fällda träd som ska göra plats för Studio Acusticum, namnet på det spejsade glasfasadbygget med innandöme av trä som ska dockas till företagshotellet Acusticum 4. Den slutliga prislappen hamnar på cirka 95 miljoner kronor, delar av det EU-medel, och när detta skrivs pågår invigningsmånaden. Just denna helg med framträdanden av världsartister som Barbara Hendricks och Wei Wei samt en galamiddag för särskilt inbjudna gäster.