Polisen nöjd med sprängmedelamnestin

En månad har gått sedan polisens sprängmedelsamnesti avslutades. För Piteåpolisen innebar amnestin en påtaglig arbetsbelastning. "Det blev ganska intensivt under en period", säger den tillförordnade polisområdeschefen Peter Lundmark.

Ett antal granatattrapper har kommit in till polisen i samband med spängmedelsamnestin. (Arkivbild)

Ett antal granatattrapper har kommit in till polisen i samband med spängmedelsamnestin. (Arkivbild)

Foto: Frida Enberg

Piteå2019-02-11 17:19

Han konstaterar att amnestin som inleddes den 15 oktober 2018 har gått lugnt till i Pite älvdal.

– Det har inte kommit in något farligt i receptionen. Men vi har haft mycket ärenden i hela polisområdet, säger Peter Lundmark.

Ungefär hälften av ärendena, det vill säga ett 15-tal, har hanterats av nationella bombgruppen, som besöker länet ungefär en gång i månaden.

– Det gör dem även då det inte är amnesti. När vi har fått in ärenden som ska hanteras av dem har vi skickat ut en patrull till platsen, de fotar och dokumenterar och så skickar de bilder till bombgruppen.

– Bombgruppen ska då göra en bedömning av ärendet före polispatrullen lämnar platsen, så det har varit ganska tidsödande. Patrullerna har kunnat vara ute på platsen i tre–fyra timmar, säger Lundmark.

Framför allt är det dynamit som "svettats" som inte får transporteras av varken polispatrull eller privatpersoner, då det innebär stora risker.

Ett annat bekymmer polisen haft under amnestin är att det till en början inte fanns någon förvaringsplats för sprängmedel i Norrbotten.

– Det var frustrerande i början, då vi fick in så kallade klasstvåärenden. Det är sprängmedel som vi kan transportera, men vi får inte förvara det på polisstationen. Det ska förvaras i speciella kassuner, säger Peter Lundmark.

Dessa kassuner fanns i början av amnestin bara i Jämtland och Västernorrland. Sedermera upprättades en förvaringsplats även i Boden.

– I början fick vi lämna kvar godset på platsen. Vi kunde inte ta det med oss. Sen när vi fick tillgång till en kassun i Boden har vi kunnat köra dit grejerna. Nu har vi fått bort allt, säger Peter Lundmark.

Hans bedömning är att inget av sprängmedlen som kommit in under amnestin i Pite älvdal kommer från kriminella kretsar.

– Men det är ändå viktigt för säkerheten att sprängmedel kommer in till oss istället för att det finns ute i samhället, säger han.

Totalt i landet fick polisen in omkring 1,7 ton sprängmedel. Amnestin för sprängmedel var den första i sitt slag i Sverige och omfattade bland annat handgranater, sprängämnen och pyrotekniska artiklar. Polisens nationella bombgrupp har haft extremt hög arbetsbelastning i samband med amnestin, då många av ärendena krävt bombteknikerutbildning.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!