Plats på scenen

? Mitt mål är att få publiken att må bra. Då känner jag mig meningsfull, säger Piteås ? och förmodligen länets ? enda kvinna som kan titulera sig heltidskomiker. I mellanstadiet var roliga timmen en av hennes främsta arenor. Där brukade hon spela Magnus, Brasse och Eva med två klasskompisar  och själv var hon alltid Brasse med lattjolajban-lådan. I sexan skrev hon sin första pjäs: Den radiostyrda flodhästen, ett familjedrama i juletid.  ? Fast på högstadiet lade jag av med teater. Då skulle man vara cool och frigjord, säger hon, då vi möts en onsdagskväll i logen på Pite havsbad. I dag lever hon gott på sin förmåga att få andra att skratta. Jobben ramlar in och vid sidan av tre ?scenkvällar? på Nolia har hon under hela hösten ett stadig-varande engagemang på Pite havsbad, där hon roar konferensgäster varje tisdag, onsdag och torsdag kväll, varvat med sång av show-gänget Two4Show.  ? Det är första gången jag känner en social samvaro, att jag har arbetskamrater. Annars är det ett väldigt ensamt jobb, säger hon. Värvades av revyamatörerna Åsa Perssons väg till rampljuset har gått via Piteå revyamatörer, som hon värvades till under en privat fest, där hon som vanligt hade svårt att hålla sig från mikrofonen.  ? I dag går jag aldrig på fest ? om jag inte får betalt, skämtar hon, men tillägger sedan lite mer allvarligt att hon sällan har tid att gå på fester.  ? Jag är ju alltid inhyrd någonstans. Revytiden fortsatte med Piterevyn, en ny konstellation där hon själv tog över produktionen. Hon valdes också in i styrelsen för riksorganisationen Lokalrevyer i Sverige, där hon fortfarande sitter med. Efter tio år på revyscenen valde hon dock för några år sedan att hoppa av, vilket hon med insiktsfullt tonfall förklarar:  ? Jag använde munnen mer än öronen och gjorde saker mot andra som inte var så genomtänkta, vilket jag tar på mig det fulla ansvaret för. Nystart ledde till genombrott Istället blev det en nystart för Åsa Persson, som efter att ha funderat bestämde sig för att fullfölja sin livsfilosofi ? att våga släppa taget.  ? Det blev ett bungy jump, där jag valde att satsa på Scenkväll, berättar hon. För Piteåborna blev det hennes stora genombrott. En helkväll på scen på Nolia city konferens, med matservering, underhållning, gästartister och dans- och showmusik med Palt?n?Paper, ett showband som hon hade varit med i parallellt med revyengage-manget.  ? Tidigare hade jag mest gjort sketcher, men nu upptäckte jag att folk skrattade också när jag var mig själv och pratade mellan låtarna. Plötsligt hade hon fått ett rykte om sig som stå-uppkomiker. Testar nytt  ? Jag blev livrädd i början, men i dag är jag mer avspänd inför det epitetet även om jag hellre kallar mig för komiker, säger hon.  ? Det som skrämde mig var att man förväntades kunna stå och prata i full fart med massor av poänger i en timme. I dag klarar jag kanske att babbla på en halv-timme i norrländskt tempo, vilket inte är lika forcerat. På havsbadet innebär de täta framträdandena att hon fått en möjlighet att testa nya skämt varje kväll.  ? Jag bygger upp ett material och ser vad som fungerar, säger hon samtidigt som det ringer på mobilen.  ? Ännu ett jobb, konstaterar hon. När hon kliver ut på scenen händer något.  ? Om jag tänker på annat och bara babblar på blir det inte bra, men när det uppstår kontakt med publiken ? då har jag kul själv och kan åka nöjd hem, säger hon. Medan medlemmarna i showgruppen Two4Show tar plats i den trånga logen ? för kvällen är det Maria Juuso Engström, Christian Thomsen och pianisten Kristina Nilsson ? berättar Åsa Persson om vad som är det viktigaste för henne i livet:  ? Meningsfullhet. För mig är det att få andra människor att må gott och skratta. Det är nog mycket elände i världen. Hon konstaterar med allvar i rösten att hon arbetat hårt för att komma dit hon är.  ? Det är ingen slump, men jag vet vad jag klarar av och kan också ta betalt för det i dag, säger hon och tillägger att hon dessutom är så pass professionell att hon kan göra det bra oavsett om det är tolv eller 500 personer i publiken, -ytterligheterna på just Pite havsbad. Belinda ? en karikatyr Den bästa publiken består övervägande av kvinnor, anser hon.  ? De är mer spontana än männen, men många av mina skämt bygger också på igenkänning för kvinnor. Det har gjort att jag börjat med mitt alter ego Belinda Bengtsson från Västerbotten, som riktar sig mer mot männen. Belinda Bengtsson, i åtstramande leoparddress, är en karikatyr på en kvinna Åsa Persson en gång iakttog på puben, en ?klimakterietant med färgat hår som försökte stöta på småpojkarna?, som hon beskriver henne.  ? Hon tror hon är väldigt känd och har ingen ?farstu? då hon försöker få karlarna på kroken. Ibland är det på gränsen till att bli vulgärt, men männen älskar henne. Åsa Persson berättar att hon ofta hämtar sina skämt från verkliga livet.  ? Jag älskar att resa, att sitta bakom någon på bussen eller äta en lång lunch på Arlanda, lyssna på folk runt omkring mig och diskret göra noteringar. Babben en favorit Hennes egen familj, inklusive två tonåringar, är det däremot svårare att få uppslag ifrån.  ? ?Du har inget sinne för humor, morsan?, brukar min 14-åriga dotter säga ... Om Åsa Persson själv ska roas är det gärna av Babben Larsson, som är hennes stora -förebild.  ? Jag är också djupt imponerad av Ronny Eriksson som textförfattare och hans sätt att balansera humor och allvar. Det borde vara en plikt för alla norrbottningar att se hans show i Stockholm.  ? Själv såg jag den i helgen, berättar hon medan det börjar röra på sig mer och mer utanför scendraperiet. Publiken håller på bänkar sig vid borden. Det är runt 170 gäster den här kvällen, -varav merparten politiker och tjänstemän från fyrkantens miljö- och byggkontor. Vi avslutar vårt samtal och Åsa Persson går ut för att mingla och samla idéer till kvällen, så att hon kan dra några skämt som passar just den publiken. Sedan, när maten hämtats in från buffébordet, drar Two4Show igång och en stund senare dyker Åsa Persson upp för att sjunga Stand By Me på Pitemål ? eller Ställ däj klåss vä mä, som det blir ... När sista gänget är framme vid bär- och glassdesserten och Christian Thomsen sjungit Jag vill vara din Margareta till en av damerna vid middagsborden dyker Åsa Persson upp igen, i en något åtstramande dress, som gör att hon tacksamt kan driva med sig själv och sin kropp, om stringtrosor, strumpbyxor och sin tvättbräda till mage. Samt bjuda på en striptease ... Stående applåder Kvällen rullar vidare, mer vinflaskor tas in och en och annan drink beställs i baren. Då gör Belinda Bengtsson entré. Hennes kroppsmimik i kombination med de grova skämten på pitemål går helt uppenbart hem hos karlarna. Fast Åsa Persson själv beskriver det efteråt som en ?mellanpublik?. Då kan man tänka sig hur galet det är de kvällar då publiken verkligen är på hugget. Då publiken inte bara står upp och applåderar utan också stampar i golvet så att kristallkronorna dallrar. Det är då Åsa Persson känner sig som mest meningsfull, får man förmoda.

Plats på scenen

 På roliga timmen var hon alltid Brasse med ?lattjo-lajban-lådan?. Nu har Åsa Persson vuxit upp, men hon har fortfarande lika roligt då hon står på scenen.

På roliga timmen var hon alltid Brasse med ?lattjo-lajban-lådan?.
Nu har Åsa Persson vuxit upp, men hon har fortfarande lika roligt då hon står på scenen.