Piteå lappmark i projekt

Med Pite lappmark menas området från Piteås kust till den norska kusten.  ? Det finns väldigt lite beskrivet av samerna själva om området, men det vill vi ändra på, säger Ulf Nårsa, avgående ordförande för Piteå sameförening och Piteås enda ledamot av Sametinget (där han representerar Jakt- och fiskesamerna). Intervjuer För att få stoff till studiematerial, broschyrer och en utställning, som bland annat ska visas på mässor och museer, ska intervjuer göras med äldre samer och dessutom ska material samlas in från arkiv, museer och myndigheter. Så snart finansieringen är löst, förhoppningsvis med bland annat EU:s hjälp, räknar Piteå sameförening att ? i samarbete med flera andra sameföreningar i området ? kunna dra igång projektet Från fjäll till kust, en något missvisande titel, enligt Ulf Nårsa.  ? Ja, det borde egentligen heta från kust till kust eftersom Norge också ingår i området . Ulf Nårsa berättar att man bland annat ska ta kontakt med Pitesamiskt centrum utanför Rognan i Norge.  ? Faktum är att Norge är bättre på att informera i exempelvis skolorna om Pite lappmark än de svenska kommunerna som ingår i området, säger han och tillägger:  ? I Piteå profileras det samiska inflytandet inte alls, trots att det finns vinterbetesmarker för renar på bland annat Pitholm, i Jävre och i skärgården. På Svart-udden finns det dessutom nyupptäckta lämningar av en familjebosättning, en sijtta, med fyra-fem välbevarade platser för lägereldar, det som kallas för arra. Gammalt sameviste Andra exempel från Piteå är Torrbergstjärn i Lillpite, som är ett gammalt sameviste, kyrkbyn i Långnäs, där det fanns en samisk handelsstation, Baggen i skärgården, där själahällan är en gammal samisk offerplats, och Nasaledens utmynnande i Roknäs, det vill säga den led som förband silvergruvan i Nasafjäll med kusten. Behöver upprättelse Ulf Nårsa menar att Pitesamernas historia är undanträngd och behöver upprättelse.  ? Vi vill med projektet bidra till att återinföra det samiska perspektivet. Dit hör också den samiska mytologin och tron på att allt i naturen var levande väsen, vilket genom tiderna har kvästs av kyrkan och i dag är så gott som borta. Själv tror han dock fortfarande på de samiska naturgudarna och nåjdernas och de helande govlarnas makt.  ? Ja, ett folk som inte har en tro blir rotlösa, men i och med att både kyrka och staten bestraffade med dödsstraff har man effektivt lyckats med att i det närmaste utplåna den schamanismiska tron som så starkt bidrar till att ge andra minoritetsfolk kraft. Om man någonsin ska lyckas ena samerna måste det finns något att ena sig kring, säger han. jonas.hansson@kuriren.com 0911/911 92