Piloten berättar om kraschen

Stefan Kaarle beskriver hur det var en "ren och skär slump" att han blev stridspilot. - Jag satt på arbetsförmedlingen i Piteå och hittade en utbildning på flygskolan i Ljungbyhed och tyckte det lät häftigt. Innan dess hade han gjort värnplikten på jägarskolan i Kiruna utan någon tanke att efteråt jobba i det militära. - Men från den första dagen i mitt yrke har jag varit övertygad om att det här är världens roligaste och bästa jobb, säger han då han tar emot hemma på altanen i Piteå. Sambon Pernilla är bortrest på kurs så han har ansvaret för barnen, Ida, 4 år, och Tea, 1 år och 3 månader, som springer runt och leker. Åtta-tio sekunder Han berättar att olycksdagen var en normal dag med jättefint väder och att allt gick enligt planerna. - Jag var ensam i luften och på väg att landa helt enligt rutinerna. Det var inga felvarningar utan allt fungerade klanderfritt tills huven slets bort och jag sköts ut på låg höjd. Jag konstaterade snabbt att jag hade bärande fallskärm och åtta-tio sekunder senare var jag på marken. - Jag behöll fattningen hela tiden och var aldrig rädd eftersom jag visste att det skulle gå bra - även om jag inte hann sikta in mig på var jag skulle landa. Då han hade landat kollande han att nödsändaren gått igång. - Och eftersom jag var vid god vigör och befann mig så pass nära basen började jag promenera dit samtidigt som ett jätteräddningspådrag drogs igång. Promenerade till basen Han beskriver hur han snabbt hann prata av sig med sina kollegor innan räddningshelikoptern från F 21 kom till platsen med läkare, som tog med honom i helikoptern till Sunderby sjukhus, där ett traumateam tog emot för att bland annat göra rygg- och nackröntgen. Till saken hör att man ofta drabbas av kotkompression på grund av de starka g-krafterna vid en utskjutning. - Men jag var helt felfri. Jag tror att det beror på att jag satt ergonomiskt med rak nacke och rygg då det hände, säger han. Till sjukhuset kom också hans sambo Pernilla med dottern Ida. - Jag ringde Pernilla tio minuter efter olyckan. Det är klart hon var orolig, men i mitt yrke har både jag själv och nära och kära en gömd mental förberedelse för att sådant här kan hända och vi har också talat om det tidigare. När läkarna var klara följde han med några kollegor tillbaks till Vidsel för att få tillfälle att prata mer med alla inblandade. - Många var mer tagna än jag själv, konstaterar han. Kritisk mot media En jobbig del tycker Stefan Kaarle att medias närgångna bevakning har varit, där också Kuriren får sig en släng för en olycklig rubrik, som tidningen senare bett om ursäkt för. - En annan sak var att det ingår i vår checklista - som vi följer till punkt och pricka vid ett haveri - att vi aldrig går ut med namnet på den pilot det berör innan han hunnit tala färdigt med sina anhöriga. Det respekterades inte av NSD, som blåste min mamma och brorsa på ett otroligt fult sätt. Dessutom satt kvällstidningarna på vakt utanför vårt hus och försökte köpa sig till ett uttalande och bilder på mig av min sambo. Stefan Kaarle berättar att han redan flugit två gånger efter olyckan, varav en gång med JAS. - Det ingår i bearbetningen av det som har hänt. Det kändes otroligt skönt att komma upp i luften igen, även om min sambo hade olustkänslor. Det kommer att ta betydligt längre tid för henne att bearbeta det här. Han säger sig också vara "supernöjd" med hur professionellt försvarsmakten har hanterat olyckan och bland annat haft debriefing och stödsamtal för hela teamet, där det ingår 20-25 JAS-piloter. Grymt imponerade För Stefan Kaarle är JAS 39 Gripen världens bästa stridsplan, eller "åtminstone världens mest utvecklade operationella flygplan". Han tycker att fler ungdomar i Norrbotten och Västerbotten borde ta chansen att utbilda sig till stridspilot. - Vi har en unik möjlighet i norr med F 21 och jag känner mig lite bekymrad över att så få ungdomar är intresserade av ett yrke som har betald utbildning och en bra ingångslön, men det kan ha att göra med de negativa beskrivningarna av försvarsmakten i media. - Visst kan man ha åsikter kring vad vi spenderar pengar på, men när vi nu har en produkt som utlänningar inte tror det är möjligt att ett litet land kan utveckla och som de är grymt imponerade av borde vi vara stolta över den. Skyldighet att lära Om de fyra haverier som har inträffat tidigare - han vill inte kommentera det han själv varit med om förrän haverikommissionen sagt sitt - säger han att de två första var under Saabs utprövning av planet och de två som var i flygvapnets regi var helt oberoende av vilket plan de flög. - Det är vår skyldighet att lära oss så mycket som möjligt om planen och då är haverier oundvikliga. På samma sätt som nollvisionen i trafiken är en utopi är flyghaverier det, om vi inte enbart ska köra säkra starter och landningar runt Kallax, men då skulle vi inte lära oss något.

Piloten berättar om kraschen

Flyghaverier med stridsplan är oundvikliga.- Det är en del i utvecklingen av flygplanen och därför kommer det att hända igen.Det konstaterar Stefan Kaarle, 37 år, från Piteå, piloten som flög JAS-planet som kraschade i Vidsel.

Flyghaverier med stridsplan är oundvikliga.
- Det är en del i utvecklingen av flygplanen och därför kommer det att hända igen.
Det konstaterar Stefan Kaarle, 37 år, från Piteå, piloten som flög JAS-planet som kraschade i Vidsel.