Nya förslaget kan accepteras

SKTF arrangerade på tisdagen ett välfärdsseminarium på Pite havsbad. Som föreläsare hade Lorentz Andersson, Västerbottens lands-hövding, bjudits in ? i egenskap av ordförande för inkomst- och skatteutjämningsutredningen, samt Ulla Ölvebro (s), Luleå, ledamot i ansvarsutredningen. Enligt Lorentz Andersson kommer det förslag som hans utredningar har lagt att vara betydligt lindrigare än den fallucka som 2005 öppnas för många kommuner och landsting om nuvarande system ligger fast. ? I så fall blir det enorma konsekvenser för de två nordligaste länen, säger han. Bara tolv får betala Utredningen har inte mandat att förslå kostnadsökningar och har därför byggt sina beräkningar på att staten går in på nuvarande nivå i systemet, med 76 miljarder kronor, och att resterande utjämnas mellan kommunerna. Enligt förslaget skulle i så fall inget landsting behöva skicka pengar till något annat i dagsläget och endast tolv av landets kommuner skulle vara tvungna att betala till systemet. Bland de kommunerna finns Danderyd, Lidingö, Täby och Stockholm. ? Om Danderyd inte skulle behöva betala någonting skulle de kunna sänka skatten med sex kronor, vilket inte vore rättvist, påpekar Lorentz Andesson, som konstaterar att man har försökt skapa ett så neutralt system som möjligt med syftet att hela landet ska ha likvärdiga ekonomiska förutsättningar för att betala välfärden. ? I Stockholm är det här en het fråga, men man har dålig kunskap. De flesta tror att alla kommuner skickar pengar mellan varandra, men merparten av pengarna i systemet bidrar staten med. När jag säger att pengarna framför allt går till Götaland blir många förvånade. ?Vad fan, jag trodde vi skickade pengarna till Norrland och så är det göteborgarna som får dem?, var exempelvis Ulf Adehlsohns spontana kommentar när jag berättade om hur det ser ut. Bör gå igenom Lorentz Andersson tror att utredningens förslag i stort sett kommer att accepteras av regeringen, vars proposition väntas till våren, och även av riksdagen, som troligen tar beslutet i höst. ? Det kommer säkerligen att bli vissa kompromisser. Kanske får kommunerna som ska betala in pengar det lite lindrigare, för att skapa en bred politisk majoritet bakom förslaget, eller så går staten in och tar en del strukturin-vesteringar i Stockholmsregionen. Om man gör en sådan eftergift anser jag att man också bör göra motsvarande för Norrbotten och Västerbotten, de två län som drabbas hårdast, säger han. I de nordligaste länen rör det sig under en tioårsperiod om tio öre mindre per år, eller totalt en krona, per invånare i minskat bidrag, utöver det som redan har reducerats sedan 1995. ? Förhoppningsvis inser staten att det slår lite väl hårt och reducerar det till en 50-öring, eller så kanske de ger oss Norrbotniabanan som kompensation, säger Lorentz Andersson. Under diskussionen tog han också upp storleken på landets kommuner, där han menar att det bör finnas en nedre gräns. ? En kommun som Bjurholm med 2.700 invånare klarar sig inte på sikt. Det var också fel att genomföra den senaste reformen om kommundelningar, som innebar att Norsjö-Malå, Åsele-Dorotea och Vännäs-Bjurholm, som tidigare gått ihop åter delade på sig, säger han. Kommunminimum Enligt Lorentz Andersson borde en kommun inte få vara mindre än 3.000 invånare. ? Kanske måste man till och med sätta gränsen vid 10.000 invånare. Annars blir det väldigt svårt att klara kostnaderna i små kommuner ? om inte staten är beredd att gå in med mer pengar. Några förslag på tvångssammanslagningar tror jag däremot inte är aktuella just nu eftersom det är en väldigt infekterad fråga. Snarare kommer ökat samarbete att lyftas fram, men förr eller senare blir det nödvändigt att ta steget fullt ut, säger han. jonas.hansson@kuriren.com 0911/911 92