Norrlänningar sämst på att sortera förpackningar

Det slarvas med återvinning. En ny undersökning visar att invånarna i norra Sverige kastar en fjärdedel av sina förpackningar i hushållssoporna.

Joakim Olofsson, Långnäs, är själv noggrann med sortering och återvinning, något som inte gäller alla i norra Sverige. "Jag trodde att vi här uppe var duktiga", säger han.

Joakim Olofsson, Långnäs, är själv noggrann med sortering och återvinning, något som inte gäller alla i norra Sverige. "Jag trodde att vi här uppe var duktiga", säger han.

Foto: Catrin Renlund

Piteå2020-07-08 10:30

97 procent av landets befolkning uppger att de återvinner sina förpackningar och tidningar. Men i norra Sverige är vi slarvigast i landet då 27 procent fortfarande slänger förpackningar i hushållssoporna.

De främsta anledningarna till att man inte återvinner förpackningar i större grad uppges vara att man har begränsat utrymme för källsortering i hemmet och att det är enklare att slänga allt i hushållssoporna. 

Samtidigt så visar undersökningen på ett stort engagemang för återvinning där främsta anledningen till att man återvinner är att man bidrar till en bättre miljö. 

Nina Enberg, Piteå, blir förvånad över att norrlänningar är sämst på återvinning och funderar på vad det kan bero på.

– Här i Piteå har de ju stängt några återvinningscentraler, bland annat på Annelund så de kanske tycker det blir besvärligt. Det kan också bero på att folk söderut oftare bor i lägenhet och har återvinningen närmare, säger hon.

Joakim Olofsson från Långnäs besöker centralen vid Nordlunda för att kasta mängder med kartonger.

– Och jag som trodde att vi var duktiga, kommenterar han norrlänningarnas slarv och fortsätter:

– Jag tycker inte att det är stökigt heller. Vid centralen i Sjulnäs där vi sorterar, ser det bra ut, säger han.

– Sverige är ett av Europas främsta länder när det kommer till återvinning, men vi behöver bli ännu bättre. Förpackningar som kastas i soppåsen eldas upp och har ingen möjlighet att återvinnas och bli till en ny produkt. Varje förpackning gör skillnad, säger Veronica Foberg Gustafsson, kommunikationschef på Förpacknings- och tidningsinsamlingen, FTI. 

Bäst på att återvinna är äldre mellan 65 och 79 år. Sämst är kvinnor mellan 18 och 29 år.

– Våra tidigare undersökningar visar att återvinning är något som engagerar många och vi är jätteglada att detta även bekräftas i Återvinningsbarometern 2020. Att lämna sina förpackningar och tidningar till återvinning är en konkret sak som alla kan göra för att bidra till ett mer hållbart samhälle. Alla vinner när du återvinner helt enkelt, säger Veronica Foberg Gustafsson.

Finns det för många förpackningar?

– Jo, och FTI jobbar nära förpackningsproducenterna för att hjälpa dem med råd för att framställa återvinningsbara förpackningar. Exempelvis så går svarta plastförpackningar i dagsläget inte att återvinna vid Sveriges sorteringsanläggning i Motala, de går till brännbart.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!