Norrbottens sista tegelbruk brann 1972

Framnäs tegelbruk var Norrbottens sista tegelstensindustri - tills det brann 1972. Nu visas dess historia på Piteå museum, med bland annat några av de tegelstenar som finns kvar från den tiden.

ZON- OMRÅDET. Framnäs tegelbruk har lämnat många spår efter sig, bland annat i fasaderna till husen på zonområdet, här fotograferade av Piteå museums byggnads-antikvarie Anna Elmén Berg.

ZON- OMRÅDET. Framnäs tegelbruk har lämnat många spår efter sig, bland annat i fasaderna till husen på zonområdet, här fotograferade av Piteå museums byggnads-antikvarie Anna Elmén Berg.

Foto: Jonas Hansson

PITEÅ2008-06-19 06:00
I fjol somras genomförde Anna Elmén Berg, byggnadsantikvarie på Piteå museum, en dokumentation av Framnäs tegelbruk tillsammans med fotograf Daryoush Tahmasebi från Norrbottens museum, finansierat av landstinget.- Landstinget som äger marken på Gran har diskuterat att riva resterna av tegelbruket och då ville vi bevara dess historik för eftervärlden. Vi har också fått pengar från landstinget för att Kenneth Awebro, forskare och historiker på Södertörns högskola, ska forska vidare kring länets tegelbruk, säger Jonas Lundmark, chef för Piteå museum.Framnäs tegelbruk växte fram från den småskaliga tegelstenstillverkning som var tradition på var och varannan bondgård i trakten.Från Skåne
Det drevs sedan 1947 av bröderna Gunnar och Harry Granberg, vars far Arvid Granberg hade bedrivit tegeltillverkning sedan 1920-talet.För att lära sig mer om den senaste tekniken gick bröderna i tre månaders lära på Veberöd tegelbruk i Skåne.Också maskinerna till bruket inköptes i Skåne - från Svedala.Två år innan branden tillverkade de 2 miljoner tegelstenar per år och hade 14 anställda. Råvaran hämtade de från Hamnviken, där man fortfarande kan se urgröpningarna från den tiden.- Det brann i oktober 1972 och ända till 1994 fortsatte man att sälja tegelstenar ur det lager som fanns kvar, berättar Jonas Lundmark.Inte minst i Piteå är det fortfarande många byggnader som bär spår av Framnästeglet, däribland fasaderna på zonområdet och Smurfit Kappa-fabriken.- De sålde mest inom fyrkanten, men det gick också tegel med tåg till bland annat Kiruna och Gällivare, säger Jonas Lundmark.Oljeslangen sprack
Orsaken till branden var en oljeslang till ringugnen som sprack.- Det var vanligt med bränder i tegelbruken och därför ville ingen försäkra dem. Verksamheten återupptogs därför aldrig, konstaterar Jonas Lundmark, som också tillägger att konkurrensen från Östeuropa var hård.Parallellt med den teknikhistoriska utställningen visas keramikföremål av Piteåkonstnären Katarina K - med glasyr tillverkad av Framnästegel.Tegelutställningen visas på Piteå museum till den 1 november.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!