Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) meddelade på onsdagen att regeringen ger Trafikverket i uppdrag att börja planera för Norrbotniabanans sträckning Skellefteå–Luleå. En satsning som enligt infrastrukturministern borde ha skett för länge sedan.
– Om inte den då Moderatledda regeringen hade plockat bort Norrbotniabanan 2006 ur den nationella planen hade den varit klar nu, menade Eneroth på onsdagens digitala pressträff.
Finansieringen av banan anses tryggad i och med de extra 175 miljarder som avsatts till infrastrukturplanen för 2022–2033 där Norrbotniabanan tydligt pekas ut som en av de viktigaste satsningarna.
Gusten Granström är vd för Norrbotniabanan AB som länge arbetat för banans byggande. Beskedet från infrastrukturministern kom inte som en total överraskning.
– Vi har känt att det legat i pipen men det kom ändå lite oväntat att det var ett så väldigt tydligt besked där han på en rak fråga svarar att banan ska vara framme i Luleå i början av 2030-talet.
För Gusten Granström är det en stor dag. Han står och målar fönster på stugan men telefonen har ringt stup i ett och fått penslarna att torka.
– Men det är det värt, det här beskedet var precis vad vi behövde.
Eftersom planeringsjobbet för sträckan upp till Skellefteå är i slutfasen har det funnits en oro över hur fortsättningen ska bli.
– Det finns stor kompetens med duktiga konsulter i organisationen som kan det här och att tvingas lösa upp dem vore katastrof, säger Gusten Granström som nu istället kan se fram emot ett intensifierat arbete.
De stora investeringar som görs i både Västerbotten och Norrbotten, av bland andra Northvolt och Green Steel, i storleksklassen 1 000 miljarder, har spelat en avgörande roll för regeringens beslut. Enligt Tomas Eneroth är det nödvändigt att påskynda byggandet av Norrbotniabanan just på grund av de stora investeringarna i norr.
Gusten Granström håller med.
– Om investeringarna ska kunna få full effekt måste vi ha en jättebra infrastruktur, både för att skjutsa människor och gods.
Nyligen fattade beslut på EU-nivå kring Norrbotniabanan, såsom att inkludera den i Scanmed-korridoren och bevilja banan 75 miljoner kronor, visar att även EU:s engagemang djupnar, menar Granström.
– Det ger viktiga signaler om att Bryssel också är med på tåget.