Norrbotniabanan inget för Nutek nu
Nutek vill hellre att statliga infrastrukturpengar satsas på vägar och järnvägar kring storstäderna än på Norrbotniabanan. I ett yttrande till Banverket menar Nuteks generaldirektör Ingela Blixt att Norrbotniabanan inte är samhällsekonomisk lönsam och att andra projekt är mer angelägna i nuläget.
Som den ekonomiska planeringen ser ut kommer det att dröja åtskilliga år innan byggstart av Norrbotniabanan, skriver Nutek, som påpekar att allt planeringsarbete riskerar att vara bortkastad eftersom en försenad byggstart kräver ett kostsamt omtag.Nutek menar därför att innan ytterligare planering görs måste frågan besvaras om projektet är samhällsekonomiskt motiverat.Enligt de kalkyler som finns är Norrbotniabanan det.Beräkningarna bygger dock på att användarna själva värderat sina minskade transportkostnader.Forskare skeptiska
Enligt Nutek är det en beräkningsmodell som möts med skepsis, inte minst inom forskarvärlden.Istället är det långsiktiga effekter på befolkningsmängd, sysselsättning och inkomster som bör avgöra samhällsekonomin.När det gäller Norrbotniabanan är dessa effekter mycket liten jämfört med andra projekt, enligt Nutek.Som exempel tas bland annat investeringen på motorvägen E 22 genom Skåne och Blekinge, som trots väsentligt lägre anläggningskostnad ger fem-sju gånger så stora effekter på befolkningen och tre-fyra gånger så stora effekter på sysselsättningen.Detta är, enligt Nutek, faktorer man bör ta hänsyn till då man prioriterar mellan olika infrastrukturprojekt.Nutek menar också Norrbotniabanans klimatpåverkan är marginell i ett nationellt perspektiv.Sjöfarten lyfts fram
Nutek håller dock med om att Norrbotniabanan är viktigt för basindustrin i norra Sverige och att en överflyttning av transporter från väg till järnväg är angeläget ur ett hållbarhetsperspektiv.Samtidigt framhåller man sjöfartens stora fördelar och förordar starkare lok på stambanan som alternativ.Enligt Ingela Blixt bör en kustnära järnväg mellan Umeå och Luleå byggas på sikt.I kortare perspektiv finns det dock andra projekt som bör ges väsentligt högre prioritet. Det handlar dels om projekt som syftar till att undanröja trängsel- och kapacitetsproblem kring storstäderna, dels om offensiva satsningar som leder till kraftig regionsförstoring i områden med stora befolkningskoncentrationer.
Så jobbar vi med nyheter