"Norrbotniabanan går med vinst"

Vid årsskiftet ska regeringen presentera sin infrastrukturproposition och förhoppningarna från Norrbotniabanegruppen är stora inför det. ? Om man kör igång nu kan Norrbotniabanan stå färdig 2015, men då krävs att man kombinerar statliga medel med alternativa finansieringar. Byggstart skulle kunna ske 2008-2009 och Haparandabanan kan sättas igång redan 2006, säger projektledare Kristina Falk i Piteå. Tillsammans med konsulterna Tom Rosander och Stellan Lundberg, som tidigare tagit fram underlag för en rad andra stora järnvägsbyggen, presenterade hon under tisdagen den slutrapport som projektgruppen sammanställt och som nu skickas till regeringskansliet. Inbjudna att ta del av rapporten på Nolia City Conference i Piteå var ett 30-tal personer från projektets referensgrupp. De fick bland annat information om den samhällsekonomiska vinsten som beräknas uppstå om banan blir verklighet. Den utredning som Banverket redovisade i mars visade att varje satsad krona bara skulle ge en utdelning på cirka 70-80 öre, men enligt Tom Rosander har Banverket efter det justerat upp sin uträkning eftersom man har tillmätt godshanteringen en större tyngd. ? Den uträkning som projektgruppen har gjort visar att de 17-18 miljarder kronor som banan kommer att kosta också kommer att ge motsvarande intäkter, konstaterar han. ? Utöver det tillkommer samhällsekonomiska effekter som ger en vinst på lika mycket som banans kostnad. Det kan till och med bli mer, säger Stellan Lundberg. Kort sagt konstateras att varje satsad krona ger två kronor åter. En av skillnaderna mot Banverkets kalkyl är att projektgruppen skissat på effektivare bandragningar, bland annat norr om Luleå. I alternativet med en bansträckning via Boden (något som gruppen inte har tagit ställning till än) har man dessutom räknat på en helt ny bana mellan Boden och Råneå, medan Vägverket har räknat på en upprustning av befintlig järnväg mellan Boden och Kalixälven. ? Vårt alternativ är dyrare men eftersom det är tre mil kortare är den dragningen snabbare och kräver mindre underhåll. Det innebär också större inkomster, säger Stellan Lundberg. En begränsning med dagens stambana är att den är enkelspårig och inte klarar av mötande trafik och tungt lastade tåg. ? Den är medvetet byggd med sämre kvalitet, vilket ger en sårbar och dyr trafik, inte minst för näringslivets långväga godstransporter, säger Tom Rosander. På persontrafikssidan är det framför allt den regionala trafiken som man räknar med ska öka, men med tåg som gör 250 km/h, som projektgruppen har dimensionerat sin kalkyl för, ger det också stora vinster i restid även på längre avstånd. ? Ett exempel är att man kommer att kunna stiga på tåget i Köpenhamn klockan 18.00 och vara framme i Luleå klockan 09.00 på morgonen. Det ger ökade förutsättningar för turismen, säger Stellan Lundberg. Till de samhällsekonomiska vinsterna räknar han också en rad andra faktorer. Exempelvis räknar man med en bättre arbetsmarknad, då människor inom regionen kan arbetspendla på ett smidigare och snabbare sätt än i dag. Utbudet av kulturella aktiviteter spridda i närområdet ökar också. Både dessa faktorer räknar man ska ge en positiv befolkningsutveckling, framför allt av kvinnor. ? I dag råder dessutom ett stort kvinnounderskott, särskilt i Norrbotten, men med Norrbottniabanan kommer fler yngre kvinnor att flytta norrut. Det leder till en bättre befolkningsbalans och högre födelsetal, säger Stellan Lundberg. En annan positiv effekter är att möjligheten att ta del av högre utbildning på annan ort ökar. Det gäller framför allt Skellefteå och Kalix. Många hushåll kommer också att kunna klara sig med en bil, vilket ger mindre slitage på vägarna och färre olyckstillbud. Att kostnaderna för banan skulle bli dyrare än beräknat på grund av miljökonsekvenser tror konsulterna går att undvika. ? Ja, där har Botniabanan som nu byggs fått ta smällen, vilket underlättar våra och andra projekts bedömningar, säger Stellan Lundberg. Tilläggas kan att slutrapporten poängterar att hela Sverige behöver Norrbotnianan, bland annat för att förse landet med råvara från de stora industrierna i Barentsregionen.

"Norrbotniabanan går med vinst"

Norrbotniabanan går med vinst. Varje satsad krona ger två kronor tillbaks.En av de samhällsekonomiska vinsterna är ökat barnfödande tack vare en bättre arbetsmarknad för kvinnor.Det hävdar projektgruppen för Norrbotniabanan som på tisdagen presenterade sin slutrapport.

Norrbotniabanan går med vinst. Varje satsad krona ger två kronor tillbaks.
En av de samhällsekonomiska vinsterna är ökat barnfödande tack vare en bättre arbetsmarknad för kvinnor.
Det hävdar projektgruppen för Norrbotniabanan som på tisdagen presenterade sin slutrapport.