Mansten får sparken

På högsta landstingsnivå är det locket på. Hans Rönnqvist, divisionschef på opererande specialiteter, konstaterar att det inte finns någon anledning att lämna kommentarer. ? Vi har kommit överens med Läkarförbundet om att Anders inte ska exponeras i media, säger han. Anders Mansten fick dock efter ett telefonsamtal till Läkarförbundet på måndagen veta att man där ? utan hans vetskap ? förhandlat med Norrbottens läns landsting den gångna veckan. 32 månadslöner ? Arbetsgivaren har erbjudit mig 32 månadslöner om jag frivilligt avslutar min tjänst på Piteå älvdals sjukhus, och det går eventuellt att förhandla upp någon månad. Alternativt säger de upp mig ändå och då är det samma antal månadslöner som gäller utan extramånader. Jag har fått en vecka på mig att fundera, säger Anders Mansten, då han tar emot Kuriren på sjukhusets dagkirurgiska mottagning. När det upptäcks av hans närmaste chef Marie Asplund reagerar hon genast: ? Är media här? Du vet ju vad vi har sagt om det, konstaterar hon barskt till Anders Mansten. Anders Mansten menar dock att han som situationen ser ut nu inte har något att förlora. ? I 999 fall av 1.000 slutar sådana här konflikter med långtidssjukskrivning, men det tänker inte jag tillåta ? över min döda kropp ... Anders Mansten pekar på att det i den arbetsmiljörapport som gjorts med anledning av hans situation, och den mobbning han själv menar att han utsatts för av arbetsgivaren, framgår att hans möjligheter att få förflyttning till något annat sjukhus i länet ?får anses som mycket liten?. ? Jag kommer att bli svartlistad och mina möjligheter att få andra jobb är därmed i stort sett obefintliga. Jag väljer därför att ta strid för mitt jobb och mitt utgångsbud om de vill bli av med mig är 18 årslöner, det som återstår till pension. Med genomsnittlig övertidsersättning innebär det runt 1 miljon kronor per år, totalt 18 miljoner kronor, säger han. Att Anders Mansten är missnöjd med att Läkarförbundet förhandlat utan att meddela honom sticker han inte under stol med. ? De hävdar också att de har protesterat skarpt mot innehållet i arbetsmiljöutredningen och i att landstinget offentliggjort den, men man kan undra varför de inte gått ut offentligt med den kritiken i så fall, säger Anders Mansten. Personlig händelse Han konstaterar också att landstingets agerande var väntat. ? Exakt vad som är utlösande faktor är svårt att säga, men det påstås vara att jag i debattinlägg använt beskrivningar av verkliga fall och att det skulle vara oetiskt. För mig är det i högsta grad etiskt. Kärnan i hela min kritik mot landstinget är ju nedrustningen av sjukvården och då är det min moraliska skyldighet att säga ifrån och även kunna peka på konkreta exempel, säger han. Anders Mansten menar att hela konflikten bottnar i en personlig händelse mellan honom och några kollegor, som härstammar tio år bak i tiden då han arbetade i Kalix. De personer som då var inblandade sitter i dag som höga landstingschefer. ? De känner sig träffade då jag kritiserar organisationen, fast själv ångrar jag inget, säger han. Han konstaterar slutligen lite bittert: ? Normalt är en sådan som jag dödsdömd och jag får väl konstatera att jag klarat mig längre än de flesta, men jag har ju också det roligaste jobb som finns och nu har jag ju också en politisk karriär för folkpartiet på gång. Jag kanske blir landstingsråd efter hösten, säger han och skrattar.

Mansten får sparken

Doktor Mansten är inte önskvärd längre. Därför har landstingsledningen via Läkarförbundet erbjudit honom 32 månadslöner för att gå ? frivilligt eller ofrivilligt. ? Mitt motbud är 18 årslöner, det som återstår till min pension, säger Anders Mansten.

Doktor Mansten är inte önskvärd längre. Därför har landstingsledningen via Läkarförbundet erbjudit honom 32 månadslöner för att gå ? frivilligt eller ofrivilligt.
? Mitt motbud är 18 årslöner, det som återstår till min pension, säger Anders Mansten.