Ja, Whiskey in the jar. Och, även om resultatet är sådär, så gör visan onekligen det jobb den är till för. Den monstruösa andel av PDOL-besökarna som samlats framför Stora scenen pogo-hoppar, skriker och sjunger med ("Whack for my daddy-o", ni vet). Och det är väl just den stämning som en lyckad stadsfestkonsert ska frambringa, antar jag.
Innan sin död lyckades Phil Lynnott skramla ihop en rik låtskatt, mycket av vilket såklart framförs i Piteå ikväll. Och visst, det är kul att höra Waiting for an alibi och Cowboy song – men frågan är om Lizzy, utan sin genialiske frontman, framför dem något bättre än till exempel afterskibandet i Kittelfjälltältet hade gjort.
Nä, det var elakt. Lyssna inte på mitt omdöme, utan läs istället den kompletta recensionen – signerad Rolf Nilsén – i måndagens papperstidning.
Och passa på att ge ditt betyg på Thin Lizzys spelning här intill.