Lägger rabarber på julstämningen

När Tord och Maria Nilsson 1990 köpte sin nuvarande gård i Altersbruk anlade de ett land med 500 rabarberplantor. När det väl var dags att leverera backade dock den tilltänkte köparen ur affären ? och där stod de med all rabarber. Då beslutade familjen Nilsson sig för att koka marmelad. På den vägen är det ... ? Från början hade vi fem marmeladsorter, men det har sedan ständigt utvecklats med ett allt större sortiment, berättar de samtidigt som de visar runt i den gamla lanthandeln som de tog över 2000. Från början drev de lanthandeln fullt ut, med hela det vanliga livsmedelssortimentet, men när det gick med miljonförlust valde de att istället satsa allt på sitt rabarberi, som de kallar det. ? Glögg har blivit den stora produkten, framför allt rabarberglöggen, men vi har också blåbärsglögg och rönnbärsglögg, som är min mans favorit, säger Maria Nilsson. Kryddad bärsaft En titt i hyllorna visar att det ryms mycket mer; hjortron- och rabarberhuttar i miniatyrflaskor, rönnbärsgelé, rabarberchutney och marmeladkonfekt i strutar med smak av bland annat hjortron, ingefära ? för att bara nämna några exempel. Tillsammans omsätter alla produkter i dag runt två miljoner kronor per år ? och försäljningssiffrorna pekar stadigt uppåt. Just den här dagen är det blåbärsglögg som tillverkas ? eftersom all glögg plötsligt tagit slut inför jul. ? Fram till allhelgona-helgen, då många börjar dricka glögg, har vi haft helt fullt i lagret, men nu är det i princip tomt, konstaterar Tord -Nilsson, som också avslöjar att glöggen egentligen är kryddad bärsaft. ? Men till skillnad mot de glöggsorter man vanligtvis hittar i sin affär är det inte fråga om någon druv-juice, utan det här är äkta vara, säger han. 50.000 flaskor Ett kok ger ungefär 200 liter, eller 350 flaskor, ett par sådana kok hinns med på en dag. Sammanlagt 50.000 flaskor lämnar kokeriet i Alterheden varje år och sprids- -sedan över hela Sverige ? ända ned till Skåne. ? Ungefär 90 procent säljer vi söder om Dalälven, berättar de. För tillfället har de två anställda i företaget: dottern Vanja Nilsson och Anders Norén. ? Vanja är egentligen utbildad bagare och hon håller mest på med bakning. Italienska mandelskorpor och chokladdoppat tunnbröd är det som går mest, säger Maria Nilsson och bjuder på ett smakprov av det annorlunda tunnbrödet. ? Varför skulle man inte kunna variera också tunnbrödssortimentet? påpekar Tord Nilsson, som tycker att det smakar kexchoklad, vilket visar sig stämma. De flesta kunder som kommer på besök i rabarberiet gör det under sommartid ? eller just före jul, då det kan bli rusning. Men butiken är öppen året runt. Ett tag hade de dygnet-runt-öppet i självbetjäningsbutiken, men efter att ha drabbats av svinn för 100.000 kronor ett år blev de tvungna att begränsa de generösa öppettiderna. ? Fortfarande händer det att folk inte betalar, men de flesta är ärliga och vi har också satt in kamerövervakning, berättar de. Vid sidan av sina egna produkter är de återförsäljare åt andra producenter, exempelvis av nostalgiska vykort. De har också Pitepizza ? och honung från samma bikupa som lockade den nyfikna ? sedemera avlivade ? björnen i Sjulsmark. ? Fast det är fjolårets honung. Årets skörd åt björnen upp, säger Tord Nilsson och skrattar. Raberberglögg på prov Vi slår oss ned för att provsmaka de olika glöggsorterna. Blåbärsångorna från den glöggfyllda glastillbringaren, uppvärmd av värmeljus, sprider sig över det uppdukade bordet och i flaskorna som ställts fram finns deras tre olika glöggsorter. Den söta blåbärsglöggen, den pikanta rönnbärsglöggen och den syrliga rabarberglöggen. ? Från början gjorde vi några flaskor rabarberglögg på prov. Jag tog med mig 20 flaskor till Hägnans julmarknad i Gammelstad ? och de tog slut på en gång. Jag var tvungen att ringa hem till Maria och be henne gå ut i kokeriet och göra mer, berättar Tord Nilsson. ? Glögg hör till julen. Särskilt populärt är det i norra landsändan, men det beror väl på vårt klimat. Det är trevligt att värma sig med lite glögg under vintern, säger Maria Nilsson och tillägger att de faktiskt säljer glögg hela året, även om det inte är lika stor efterfrågan övrig tid. Provsmakningen fortsätter med björklövssaft, tillverkad på byns björklöv ? och faktiskt inte alls så dumt, och älgörtsdricka ? som visar sig vara riktigt läskande ? och dessutom bra mot huvudvärk! Farmor Hildurs iste ? med smak av hjortron eller rabarber ? är en annan specialitet. På etiketterna sitter etiketter av två äldre damer. ? Den ena är min farmor. Hon brukade skicka iste med min pappa till hans mormor, som är avporträtterad på den andra etiketten. Hon bodde i en fjällby mellan Arvidsjaur och Arjeplog och när pappa kom fram efter den långa promenaden dit var istet lagomt jäst, berättar Maria Nilsson och småler. Hjortron går bäst Tillsammans med sin man konstaterar hon att det just nu är lite trendigt med de naturnära produkter de tillverkar. Bäst går det att sälja allt som innehåller hjortron. Även åkerbär går hem, men det upplevs ofta för dyrt. ? Många handlar också efter utseendet på flaskan, speciellt kvinnor, konstaterar Tord Nilsson. ? Ja, vi försöker att fjolla till flaskorna så mycket det går och sätter exempelvis hättor på många av dem. Vi gör dem till ätbara presenter helt enkelt, säger Maria Nilsson. Också etiketterna är viktiga. ? Vi har fått en del klagomål på att de har varit för färggranna, men våra studier visar att så såg de ut förut. Många har dock fått för sig att de var bruna och då är det bara att foga sig i kundernas önskemål, säger Tord Nilsson. Många av produkterna får de hjälp att packa av kommunens sysselsättningscenter SAVO. ? De gör också presentlådor att lägga produkterna i, berättar Maria Nilsson. Valde bort alkoholen Alterhedens rabarberi är inte ensamma att tillverka glögg i Norrbotten. Inte långt ifrån dem finns en annan mindre tillverkare: -Alterdalens bärodling. Deras huvudsaklige konkurrent är dock Muddus hjortron i Gällivare, som också har valt att satsa på chokladpraliner och alkoholhaltig likör. ? Vi har valt bort alkohol och istället inriktat oss på att sälja våra produkter i delikatessbutiker. Med alkoholtillstånd skulle det dels bli dyrare, dels ställa betydligt högre krav på tillverkningen, säger Maria Nilsson. När det gäller Muddus hjortron ser Tord Nilsson dem främst som kollegor och han berättar att de har regelbunden kontakt med varandra. Eller så träffas de på någon marknad eller mässa som han besöker. ? Jag är ofta ute i sådana sammanhang. Det är roligt med den kontakten med kunderna, säger han och berättar att just den här helgen är det Gamlia julmarknad i Umeå som gäller. Kunderna ställer också krav. Bland annat har det varit viss förfrågan efter sockerfria produkter. ? Vi har haft en del på prov, men när de fått välja så har de ändå valt de med socker, säger han. ? Vi menar att det är bättre att söta med socker eftersom det är naturligt. Dessutom går det inte att göra exempelvis rabarber-produkter som blir goda utan socker. Och vem vill ha en sur glögg, frågar sig Maria Nilsson. Vi sörplar i oss ännu en kopp med varm glögg fylld med russin och mandel. Utanför vräker snön ned. På bordet står en dekorerad miniatyrgran. Det känns stämningsfullt. Det känns som att julen är här.

Lägger rabarber på julstämningen

Det ligger en kryddig doft över kokeriet på Alterhedens rabarberi.