Kulturhistoriskt program
Som första kommun i Norrbotten har Piteå sammanställt ett kulturmiljöprogram, som snart också läggs ut på webben. - Det ger en indikation över vilka miljöer som är viktiga att värna när man river och bygger nytt, säger byggnadsantikvarie Sara Berg, som exempelvis ser höghusen på "Zonområdet" som kulturhistoria, tillsammans med bland annat Hortlax kyrka, Rosfors bruk och Storgatans trähusarkitektur.
Det så kallade "kulturmiljöprojektet", som inleddes 2003 och haft stöd av länsstyrelsen, avslutades formellt vid årsskiftet, men fortfarande återstår en del detaljer innan projektet kan avslutas med att lägga ut i en populärversion på Piteå kommuns hemsida.
I en databas ska man där kunna söka igen information på kulturhistoriskt intressanta miljöer i Piteå från forntid till stadsomvandlingen på 1950-1960-talet.
Från forntiden
Det har också tagits fram en broschyr samt en guide över de vanligaste arkitekturstilarna i Pitebygden.
- Piteå är den första kommunen i länet som tagit fram ett kommunövergripande kulturmiljöprogram och det bygger förutom på den dokumentation jag gjort på plats också på tidigare lokala, regionala och nationella planer, som sammanställts till ett dokument, säger Sara Berg och fortsätter:
- Förhoppningen är att kommunfullmäktige ska anta programmet för att markera dess betydelse.
Programmet sträcker sig från forntiden, där det finns kvar lämningar i form av bland annat labyrinter på skärgårdsöarna och stenrösen där forntidsmänniskor ligger begravda längs arkeologistigen i Jävre.
Det äldsta byggnadsverket i
Piteå är stenkyrkan i Öjebyn, som härstammar från de sista åren på 1400-talet och på 1700-talet byggdes ut till en korskyrka.
Staden flyttades
Kring handelsplatsen runt kyrkan grundlades Piteå stad 1621, men redan 1668 flyttades staden (i konkurrens med Kåge) till Häggholmen, där Piteå centrum ligger i dag.
Från brukstiden på 1700-talet finns bland annat intressanta miljöer i Rosfors bruk, Alterdalen och Degerfors bruk (herrgården i Jävre).
Vid den perioden började också befolkningen växa och behovet av ny odlingsmark löste med expansion inåt landet, där nya byar växte upp.
Industrialismens avtryck
Brukstiden följdes av industrialiseringen, där Norrbottens första ångsåg 1858 byggdes i Bergsviken.
- Även Hortlax kyrka och kyrkstaden i Hortlax är avtryck från industrialismen, med dess nationalromantiska influenser, säger Sara Berg.
Sedan kom folkhemstiden, då det moderna Sverige skulle byggas. Också i Piteå skedde en hel del förändringar, i framför allt stan, som expanderade med bland annat Källbo strax utanför stadskärnan eftersom det kom nya ideal om att inte bygga för trångt (i kontrast till den förtätning som sker i dag).
Omvandlingen till det moderna gick dock i maklig takt in på 1950-1960-talet, då den stora stadsomvandlingens tid med rationaliserade byggprocesser tog vid.
Storskaliga projekt
Då revs mer än 90 procent av trästaden och i stället byggdes storskaliga projekt på bland annat zonområdet och Durrnäs, områden som knappast betraktas som kulturhistoriskt intressanta miljöer av Piteåborna i allmänhet, men Sara Berg menar att det är hus som ger tillvaron en djupare dimension.
- Det är en del av vår moderna miljö och en tillbakablick i tiden, säger hon och tillägger att det är viktigt att bevara hus som representerar sin tid.
Så jobbar vi med nyheter