Det är företaget Kallax flyg som valt att testa utrustningen på den svenska marknaden och det har varit snabba ryck.
I mitten på december fick flygchefen Ingmar Holmström höra talas om tekniken och några veckor senare står gaskanonen på norrbottnisk mark.
- Inför julen satt jag i ett möte med ett kraftverksbolag och diskuterade åtgärder med anledning av snöläget. Då frågade den här personen om det skulle gå att använda en Daisy Bell till att ta bort snön från kraftledningarna och jag lovade att undersöka om det var möjligt och återkomma, säger Ingmar Holmström.
Kontrollerad lavin
Då visste han inte så mycket mer om tekniken än vad han fått berättat, men via en kontakt fick han höra att det fanns ett exemplar i Sverige ståendes i Åre och att den kunde fraktas upp om det fanns ett intresse.
På företaget började personalen att läsa på om utrustningen och ju mer de fick veta desto intressantare blev det.
Daisy Bell utvecklades för att kunna utlösa laviner på ett kontrollerat sätt - även i svårtillgänglig terräng. Gaskanonen fästs i en lina under helikoptern, precis som vanlig hänglast. Piloten hovrar sedan över snötäcket. En laser mäter avståndet till marken som sedan visas på en bildskärm i cockpit och när höjden är rätt avfyrar piloten gaskanonen.
I Alperna och Nordamerika använder flera helikopterföretag sig av tekniken. Hur efterfrågan på den svenska marknaden ser ut återstår att se.
- Vi tror att det kommer att tas emot positivt och vi har redan fått förfrågningar från Norge. Men det här är ju någonting nytt för oss och det är också därför det känns spännande. Jag har själv prövat systemet och är imponerad över hur effektivt det är. Under en och samma resa kan vi med gas avfyra laddningar som motsvarar 60 sprängningar med sprängmedel, det är rätt fantastiskt, säger Ingmar Holmström.
Borde fungera
En bransch som följer företagets initiativ med stort intresse är elleverantörer. För samtidigt som helikopterföretaget planerar att använda utrustningen till att lavinsäkra områden - ska de också utreda om den kan användas på kraftledningar.
- Vi vet att trycket inte skadar strukturen utan bara påverkar snön. Nu hoppas vi bara att det kommer rikligt med snö och blir påläggningar på ledningar så vi får åka ut och prova den. Teoretiskt borde det fungera, säger Ingmar Holmström.