Atle, Frej och Ymer har brutit is i Bottenviken sedan 70-talet. Enligt Anders Dahl, chef för den svenska isbrytarflottan, är det akut att byta ut de gamla trotjänarna.
– De börjar vara väldigt, väldigt sköra. De är väl underhållna men systemen börjar vara så uttjänta att det inte ens finns reservdelar längre. Allting får specialtillverkas, allt från små pumpar till stora maskindelar. Risken för större haverier är ganska omfattande, säger han.
Trots att Sjöfartsverket länge har signalerat om att isbrytarna behöver bytas ut, saknas politiska beslut om inköp och finansiering. Från Sjöfartsverket och andra intressenter fanns en förhoppning om att nya isbrytare skulle finnas med i regeringens budgetproposition inför 2021. Så ser det inte ut att bli. Därmed dröjer det till tidigast 2025 innan nya isbrytare kan tas i drift.
– Det tar för lång tid. Jag vet inte hur många gånger jag har frågat både ansvarig minister och andra när det här ska beslutas. Det är klart att vi har en lite knepig politisk situation just nu för att kunna ta konkreta beslut, men ett beslut måste till, säger Ulrika Nilsson.
Ett isbrytarhaveri skulle snabbt få stora konsekvenser för regionen. Exempelvis är transporterna av vindkraftverk till Markbygden beroende av en fungerande sjöfart och en stor del av länets export sker till sjöss.
– Smurfit Kappa till exempel, som är vår största kund, transporterar ungefär 500 000 ton papper per år från hamnen. Vi har en väl fungerande sjöfart och en väl fungerande hamn som är igång 24 timmar om dygnet, 365 dagar per år. Isbrytning är en förutsättning för åretruntsjöfart i Bottenviken. Förväntningarna är höga på att vintersjöfarten ska fortsätta att fungera, men då krävs de här besluten, säger Ulrika Nilsson.
I dag finansieras isbrytarverksamheten helt via farledsavgifter. Ulrika Nilsson befarar att kostnaderna för nya isbrytare landar på näringslivet.
– Sjöfartsverket har under de senaste åren höjt de statliga farledsavgifterna i ganska stor omfattning. Beroende på finansiering av isbrytare så blir det ytterligare höjningar i farledsavgifterna. Det drabbar näringslivet och sjöfarten på ett negativt sätt. Vinterhållning på järnväg och väg är ju en statlig angelägenhet, vi vill att det blir en anslagsfinansiering även på de här isbrytarna för att jämna ut de ojämlika konkurrensvillkoren mellan transportslagen, säger Ulrika Nilsson.